Obruten mark – samtal om social innovation – Details, episodes & analysis

I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet?

Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något.

Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans.

Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om poliser är som folk flest, vilket är rimligt, så bär de med sig lika mycket omedvetna fördomar och normer som dig och mig. Samtidigt ställer vi höga krav på att polisen i sitt agerande är objektiv och rättvis. Någonstans här verkar det vara ett glapp, eller hur? Så vad gör vi då? Ja, dagens gäst har kanske en del av svaret på det! Jesper Fundberg är lektor vid polisprogrammet i Malmö och har under ett antal år arbetat med ämnet "maktanalys", vilket tar sig an hur polisen på bästa sätt kan kommunicera och bemöta människor på ett sjyst sätt.

Jesper är just nu med i något som kallas Societal Impact Lab vid Malmö universitet, där han, tillsammans med fyra andra forskare, har lyxen att fokusera på idé och konceptutveckling en dag i veckan under ett helt år. Och i Jespers fall handlar det alltså om hur fler poliser kan få redskap att göra sitt arbete på ett så bra sätt som möjligt, som är objektivt och rättssäkert. Hur går det, så här halvvägs genom året?

Vi pratar bland annat om utmaningar att vara polis i en stad som Malmö, en ung och mångkulturell stad, vad fördomar är och hur de fungerar, om makt, entreprenörskap och innovation… vad mer, jo så klart det här om att få lov tänka på en sak i taget. 

Vill du hellre läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker inte du också att det blir alltmer uppenbart att vi lever i en tid fylld av kriser som avlöser varandra – från pandemier till krig till flyktingströmmar. Vi står också inför en klimatkris, på sätt och vis lågintensiv, men helt avgörande för mänsklighetens vara eller icke-vara på den här planeten. Det är lätt att bli dystopisk och känna hopplöshet inför framtiden – MEN är kriser bara negativa? Vad händer egentligen med oss människor vid en kris? Vad gör kriser med våra samhällen? Hur påverkar det våra relationer? 

Just detta har dagens gäst, Joakim Netz – till vardags lektor vid Jönköping university och gästforskare vid Chalmers - under lång tid forskat på. Han har bland annat kommit fram till att en kris också är en möjlighet, eller en vändpunkt. OCH att kriser driver fram innovationer.

Du får bland annat höra oss prata om att planer och strategier är viktiga, men vi behöver också vara redo för det okända (och att det förmodligen är en kompetens), vilken betydelse våra relationer kan ha i kriser, hur tillit till varandra kan vara avgörande för att agera, vilken roll näringslivet har inom social innovation och mycket annat. 

Vi reflekterar kring vår förmåga att samarbeta under en kris – då vi ofta inser att många utmaningar är för komplexa för att kunna lösa på egen hand – och att vi helt enkelt behöver vända oss till varandra. 

Vill du kunna läsa hela samtalet? Det kan du göra här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Sofi Fristedt, docent vid institutet för gerontologi (ja, du kommer att få veta vad det betyder!), vid Jönköping University, och Åsa Gustavsson, projektledare vid Jönköpings Läns Döva och Teckenspråkigas förbund.

Det här samtalet handlar om att tillgodose äldre dövas rättigheter, viktiga frågor för en specifik grupp av människor, samtidigt som det ger oss anledning att också fundera över hur väl vårt samhälle är rustat för att ta vara på olikheter generellt? Och den frågan rör mycket mer än ”bara” målgruppen äldre döva…Om vi verkligen börjar se efter så kan vi ganska snabbt konstatera vilka snäva normer vi konstruerat – vilka i sin tur lägger grunden till formella lagar, riktlinjer, hur vården utformas, skolor fungerar osv. Systemen bygger på att vi alla är ganska lika…i vår välvilja för allas bästa, i de breda välfärdslösningarna, där ”alla ska med”, går det fråga sig om vi verkligen mäktar med att inkludera alla utifrån deras förutsättningar?

Du får höra oss prata om Movadot, en förkortning för ”Mobilt hem- och vårdteam för äldre döva och teckenspråkiga i Jönköpings län” – ett arvsfondsprojekt som utvecklar en ny lösning, där en förening samarbetar med Jönköping University, men också kommuner och region Jönköping om ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en god vård för äldre döva.

Innan vi sätter igång vill jag också berätta att det här samtalet spelades in med hjälp av teckenspråkstolkarna Jenny Svarén och Sara Ericsson från Tolkcentralen vid Jönköping regions län.

Mer om Movadot här.

Från tal till text, se här

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du någon gång funderat över vilka effekter du och din organisation bidrar med? Vet du vilka långsiktiga mål ni har, som de aktiviteter ni gör varje dag ska leda till? Har du tid att stanna upp och ifrågasätta om ni verkligen gör rätt saker? Vet du vilka ni borde jobba tillsammans med för att komplettera era egna luckor?

Förmodligen har vi alla upplevt situationer där vi inte riktigt förstår varför vi gör det vi gör, och vad det ska leda till. Och när vi inte fullt ut förstår vårt mål, så finns det en överhängande risk att allt blir lika viktigt, och att vi helt plötsligt drunknar i arbete, men samtidigt känner att vi trampar vatten.

Dagens gäst, Hanna Eklöf, från organisationen Nätverket idéburen sektor Skåne, vill bidra till att våra organisationer arbetar mer fokuserat, med målet i sikte, och utifrån de resurser och kompetenser vi har. När Hanna flyttade hem till Sverige, efter många år i England, blev hon förundrad över hur få som faktiskt har en tydlig effektlogik för sin verksamhet – sagt med andra ord; vi förstår egentligen inte så mycket om hur det vi sysslar med påverkar våra målgrupper. Det här vill Hanna vara med och ändra på!

I det här avsnittet får du höra oss vända och vrida på varför vi inte är bättre på att mäta effekter i Sverige, hur vi förmodligen skulle tjäna på att göra färre saker, men att göra dem riktigt bra, hur viktigt det är att förstå problemet vi jobbar med från olika perspektiv, vilket värde effektmätning kan få för medarbetare i syftesdrivna organisationer – och mycket mer.

Det här vill du inte missa helt enkelt! 

Läs mer om Nätverket idéburen sektor Skåne här.

Vi rekommenderar också att du tar en en titt på organisationen Effektfullt. Här finns alla utbildningar kring effektmätning du kan tänka dig.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får du följa med till Örebro där vi träffar Veikko Pelto-Piri, utredare för psykiatriledningen i Örebro län och affilierad forskare vid Örebro universitet. Veikko har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt frågor kring den psykiatriska heldygnsvården, det vi tidigare kallade ”slutenvården” och har såväl teoretiska som praktiska kunskaper av fältet. Han har också egna levda erfarenheter av att själv blivit svårt sjuk i depression, och varit inlagd i heldygnsvården under 17 dygn.

Vad är det Veikko vill förändra då? Sammanfattningsvis vill han göra institutionerna tryggare, mänskligare och…ja mer hoppfulla. Safewards, som det här samtalet cirkulerar kring, är ett evidensbaserat program som bygger på många år av internationella studier. Safewards betyder trygga avdelningar och är enkelt uttryckt en modell med tio olika insatser för att förebygga hot, våld och tvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården.

Den som kommer till en sån här avdelning idag är de sjukaste av de sjuka, vilket skapar en tuff miljö för såväl patienter som personal. Hur kan man målmedvetet arbeta preventivt för att motverka att konflikter, hot och våld uppstår? Vilka värderingar bör genomsyra vården för att få en miljö där patienter känner sig sedda, hörda och inte minst – trygga?

Kärnan i Safewards tycks på sätt och vis självklar – det handlar om att få en mer mänsklig vård, där relationerna mellan personal och patienter är mer jämbördiga, och där patienter också får lov att vara de individer de är, också med styrkor, och inte bara sin sjukdom. Det här ingen rocket scince, som Veikko säger, utan sammanfattar till mångt och mycket vad personal inom den psykiatriska vården redan känner till – men paketerar det och systematiserar det och skapar en högre lägstanivå på vården.

Hörrni, det här är spännande, och ger inte bara insikter om den psykiatriska vården, utan säger också en del om logiken i det moderna välfärdssamhället, hur vi kan förstå det systemet och kanske också hur vi behöver reformera det. Eller åtminstone hitta nya lösningar på hur vi kan jobba tillsammans mellan patienter och personal.

Läs mer om Safewards här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Duncan Levinsohn, lektor vid Jönköping International Business School, som under lång tid ägnat sig åt att fördjupa kunskapen kring samhällsentreprenörskap och hållbart företagande.

Vad handlar det här samtalet om? Ja, kanske främst om kategorier. Det vill säga hur vi tenderar att dela upp samhället i sektorer, och att dra ganska skarpa skiljelinjer däremellan. Det handlar också om vilken plats näringslivet har för hållbar utveckling och social innovation.

Ett återkommande tema i den här podden är hur vårt välfärdssamhälle uppstått, utvecklats och fört oss dit vi är idag, med både dess positiva och negativa sidor. Vi kan vara stolta över dem som gått före och byggt upp vårt samhälle, och vi ska vara noga med att förvalta det arvet. MEN, vi måste samtidigt komma ihåg att det fortfarande finns luckor, människor som av olika skäl hamnar utanför arbetsmarknaden, är ensamma, drabbade av fattigdom och ohälsa. OCH, kanske är det så att vår starka välfärdsstat, med alla dess fördelar, också har sina baksidor? När vi sätter vår tillit till att någon annan ska ta hand om alla våra samhällsproblem, vad gör det med den egna handlingskraften? Hur påverkar det vårt sätt att se på hur aktörer från olika sektorer alla behövs för att bidra till lösningar på våra komplexa samhällsutmaningar?

Vi pratade också om hur vi alla behöver jobba mer med gemensamma mål, tro på goda intentioner, hur vi kan nyansera vad vi lägger i ordet ”vinst”, om lagkrav för socialt ansvarstagande och mycket mer.

Det här blir det sista avsnittet för terminen. Vi vill tacka för att du lyssnat, och hälsa dig välkommen tillbaka till hösten. Glöm inte att dela avsnittet med kollegor, vänner och bekanta. Det betyder massor för oss. Tack på förhand och trevlig lyssning! 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Kristina Collén, universitetsadjunkt vid institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kristina är personen bakom den så kallade Almamodellen, en modell som syftar till att medvetandegöra vilka utmaningar flickor med autism och adhd har idag. Genom modellen så hoppas Kristina att förskolor och skolor i ett tidigt stadie ska förstå mer om den här målgruppen, och skapa en miljö där även de här individerna kan komma till sin rätt. 

Det började med boken ”Alma och papegojmysteriet” 2018, i vilken Alma under ett besök hos sin mormor blir detektiv, och hjälper till att hitta en bortflugen papegoja. Här får man följa en ung flicka som är precis som alla andra…men ändå inte. Som läsare märker man snart hur det t ex är saker i det sociala spelet som hon inte riktigt förstår. Samtidigt har hon egenskaper som gör att hon ser vad andra inte ser…vilket ju gör henne till en utmärkt detektiv.

I Almamodellen finns nu ytterligare en bok, en teaterföreställning och ett dataspel på väg att utvecklas. Jag kan personligen rekommenderar böckerna, till såväl liten som stor, då de ger dig som läsare en direkt inifrån förståelse för de utmaningar de här flickorna har. Men varför pratar du bara om flickor, kanske du undrar? Ja, för att deras diagnoser på grund av våra könsnormer ofta blir osynliggjorda, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och andra former av ohälsa. Det här vill du väl veta mer om?

Samtalet tydliggör utmaningarna för en specifik målgrupp, men samtidigt säger det något om hur vi (alla) är med och upprätthåller normer kring hur vi ska eller inte ska vara. normer som tjänar ytterst få. Och förmodligen är vi många som kämpar för att passa in på arbetsplatsen, i skolan eller i andra sammanhang. Den uppenbara frågan; måste det vara så?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med mig i ett samtal med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation vid Malmö universitet och styrelseordförande i Mau Holding. Charlotte är dessutom ordförande i Mötesplats social innovations nationella styrgrupp, och har under sina tio år på universitetet varit en viktig möjliggörare för att stärka vår förmåga att samarbeta mellan samhällssektorerna. En person, som jag skulle säga, är en typisk gränsgångare – med förmåga att förstå lingot i såväl akademin, näringslivet, civilsamhället som offentlig sektor – och översätta olika logiker, hitta synergier som i sin tur skapar samhandling. 

Du får höra ett samtal om universitets roll i samhället, vilka egenskaper vi behöver som gränsgångare, vad som kan hända i gränsytorna mellan sektorer, vad nyttiggörande betyder i praktiken – till exempel genom ett holdingbolag - och inte minst - hur universitet skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för innovationer än vad vi är idag.

Var det något mer? Jo, just det, Charlotte går i pension till sommaren, så då får vi passa på att önska henne lycka till vidare i livet, och tacka henne för hennes gärning i samhället så här långt! 

Kom i kontakt med Mau Innovation, Mötesplats social innovation och/eller Mau Holding.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får du möta Nicklas Wallberg, en person med lång erfarenhet och engagemang för samhällsentreprenörskap i Sverige. Han har haft ledande roller på stiftelsen Reach for change och Social Entrepreneurship Forum, och nu driver han företaget ”Common Interest” som hjälper andra företag att arbeta mer hållbart. Men, det är inte därför du ska lyssna på vad Niklas har att berätta idag. Han är nämligen mitt uppe i ett spännande projekt, där han tillsammans med Handelshögskolan, Changers Hub och Värmeverket ska utveckla en ny organisationsform för sociala entreprenörer – en form som ger bättre möjligheter för dessa entreprenörer att skapa verklig förändring i samhället.

Vi diskuterar bland annat vad som driver Nicklas till att vilja jobba med social innovation, vilka fördelar det finns med hybridorganisationer, hur filantropimarknaden ser ut i Sverige och så klart lite om hans bakgrund som bondson och hur det har påverkat hans syn på gemensamma utmaningar. När vi släpper det här avsnittet så är Niklas snart framme vid dag 100, och då ska han bland annat presentera sina rekommendationer om hur en ny organisationsform skulle kunna se ut. Visst låter det intressant? Det tycker i alla fall vi!

Mer om 100-dagars resan hittar du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.