Explore every episode of the podcast Naturpodden – Natursidan

Att räkna en liten orkidé på ett kärr utgör grunden för rapportering till EU och vår egna rödlista. Sebastian Sundberg på SLU Artdatabanken tar med Emil ut på ett gungfly för att räkna gulyxne som hotas av igenväxning och klimatförändringar.

Att odla egen mat och handla lokalt producerade råvaror är en viktig del i det Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren ser som ett mer hållbart samhälle. Till skillnad från dagens sätt att använda naturen som en gruva.

Bo Söderström har lyckats sitta på rätt plats under årets tjäderspel. När hönsen landade på morgonen dök hela 15 tuppar upp. Hans utplacerade mikrofon spelade dessutom in tjädertuppens märkliga basljud som kan vara viktigt när hönorna väljer vilken tupp de vill para sig med.

För naturguiden Lovisa Larsson ger kanoten möjligheter för fler att hitta den biologiska mångfalden. Omgiven av Tivedens skogar ordnar hon artvandringar, skriver dikter men framför allt så paddlar hon kanot med gäster.

Genom att lära sig mer om en plats och dess historia innan det praktiska arbetet börjar blir det lättare att restaurera ordentligt. Det menar Ingemar Södergren på släktgården Gunnarsbo i Forsmark, östra Uppland.

Varje år räknar hundratals floraväktare hotade växter i Sverige. Maria Forslund räknar den ovanliga fältgentianan i Roslagen.

Ny teknik kan avslöja vilka djur som rör sig i naturen. I södra Östergötland finns ett ideellt lodjursprojekt där de inblandade följer hur djuren rör sig i naturen. Det gör det enklare att förstå att dessa svårsedda djur överhuvudtaget existerar.

Skogen och skogsbruket måste hamna i fokus för Sveriges klimatpolitik. Nu måste skogspolitiken förändras till annat än skogsindustrins behov, menar Jeanette Eggers som är forskare i skoglig planering på Sveriges lantbruksuniversitet.

Erik Hansson har skapat Natursidan och gett ut boken "Upplevelser i Sveriges natur". Här berättar han om tio olika platser runt om i Sverige som alla naturintresserade borde se minst en gång i sitt liv. Vilka har du kvar på din lista?

Välkommen till ett vindskydd på Frösön strax utanför Östersund i Jämtland. Där sitter Emil V. Nilsson och pratar om varg, Vargsymposiet, och bevarandet av fjällräv de senaste decennierna med Karin och Mats Ericson.

Sverige skulle behöva arbeta hårdare för att uppnå långsiktigt livskraftiga populationer av rovdjur och för ökad samexistens mellan rovdjur och människor. För att få reda på hur Naturskyddsföreningen arbetar med dessa frågor träffade Emil V. Nilsson både Johan Landenmark och Isak Isaksson i Florarnas naturreservat där det fortfarande finns vargar och lodjur kvar.

I ett djuplodande samtal förklarar Vänsterpartiets ledamot i miljömålsberedningen varför deras utredning om Sveriges nationella och internationella åtaganden gällande biologisk mångfald och kolinlagring misslyckats.

Martin Emtenäs var programledare för Mitt i naturen i tio år. Men efter att ha upprepat ungefär samma budskap i 200 avsnitt kände han att det behövdes en ny berättelse. Idag vill han få människor att ”kliva ur sina kulisser”.

Naturturism är ett sätt att tjäna pengar på naturen utan att exploatera den. Genom Outdoor people of Bergslagen arbetar Alexander Baker och hans vänner med naturvård och turism, det som kallas regenerativ turism. Därför blev de nominerade till Stora turismpriset förra året.

Ett naturpolitiskt ramverk skulle kunna sätta naturkrisen på agendan också i den svenska riksdagen. Med tydliga mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd kan naturen, precis som klimatet, fastna på den politiska agendan.

För dig som vill fördjupa dig i ängar och skötsel kan Thomas Tranefors vara en förebild. Han har restaurerat ängsmark i 18 år och varje år har nya arter dykt upp. Intresset började med fåglar och boken "Ängar" har varit en viktig inspirationskälla längs vägen.

Ängsväxter och pollinerande insekter har det svårt i dagens Sverige, men det finns hopp. Om skötseln vid vägkanterna ändras så kan ängsväxterna sprida sig där, som gröna korridorer genom landskapet. Det är grundtanken bakom Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng som nu går in i slutspurten.

Två personer som engagerat sig för vargar och andra rovdjur är Per Axell och Misha Istratov. I det här avsnittet berättar de mer om sitt engagemang och lyfter problem med hur rovdjuren, inte minst vargen, behandlas i Sverige idag.

I Sverige är det jordbruk och skogsbruk som är det stora hotet mot vår biologiska mångfald. Genom att bruka utan att förbruka hoppas riksdagspolitikern Rebecka Le Moine (MP) att vi ska kunna stoppa förlusten.

Tillståndet för Sveriges skogar är världelöst ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Skogsbiologen Sebastian Kirppu berättar om hur kalhyggesbruket som fullständigt dominerat de senaste 60 åren varit en katastrof för skogens ekosystem.

Allt fler naturintresserade vill lära sig mer om fladdermöss. Helena Backius är en av dem som engagerat sig i föreningen Batlife Sweden. I det här avsnittet berättar hon om hur man kan uppleva fladdermöss och vad man kan göra för att underlätta för dem, allt från att bygga holkar till att göra deras jaktmarker bättre.

Naturisar kan erbjuda stora naturupplevelser på vintern, men många är oroliga över säkerheten. Här går skridskoentusiasten Jonas Ettemo igenom grunderna. Han har åkt långfärdsskridskor sedan början av 1990-talet och gått igenom isen fler gånger än han kan minnas.

En stor del av skogslandskapet har idag förvandlats till kalhyggen och plantager. Företaget Plockhugget är en aktör som arbetar för skonsammare och naturnära metoder som också ger god ekonomi till skogsägaren. I detta avsnitt av Naturpodden samtalar Annevi Sjöberg med Emil V. Nilsson om skog och skogsbruk.

Att restaurera äng har blivit populärt i hela Sverige, från Skåne till Norrbotten. Sofia Hagsand är naturvårdsbiolog och jobbar med våra nordliga ängsmarker. Här ger hon exempel på fem ängsväxter i norr.

Han är fågelskådaren som ville göra något vettigt innan han kilar vidare. Ända sedan han började att inventera oskyddade skogar för fyra år har han letat efter arter som kan få ett avverkningsanmält område att stå kvar. Sedan dess har Magnus ansträngningar på fritiden gjort så att flera hundra hektar skog räddats från sågklingan.

Idag vill i stort sett alla politiker återställa våtmarker. I det här avsnittet av Naturpodden berättar Anna Froster som skrivit boken Våtmarker att samtidigt som många återställs dikas andra fortfarande ut. En fjärdedel har försvunnit och resten mår inte bra. Det drabbar den biologiska mångfalden och leder till kraftiga utsläpp av klimatgaser.

När Ola Jennersten var liten trodde han att det var omöjligt att få se lodjur. Nu när han har jobbat med tigrar i 30 år som naturvårdsexpert på WWF Sverige har lodjuren börjat röra sig i hans hemmamarker utanför Märsta. Möjligheten att använda åtelkameror har inte bara underlättat inventeringen av tigrar i världen. Det har också gett Ola hans drömbild på lodjur.

Sara Wennerqvist har varit björntokig sedan hon var fyra år. Idag tar hon emot besökare som får spana efter björnar och andra djur från hennes gömslen, men den stora avskjutningen av björnar de senaste åren gör arbetet svårare för henne.

EU:s svar på naturkrisen är naturrestaureringslagen. Nu har Sverige två år på sig att ta fram en restaureringsplan, men regeringen vill göra så lite som möjligt. Jörgen Sundin är sakkunnig om biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen och förklarar hur allt hänger ihop.

Få artister har engagerat sig i biologisk mångfald som Stefan Sundström. Emil V. Nilsson träffade honom för att prata om lodjur och naturskogar, och om hur livsmedel hänger ihop med mångfalden. Dessutom bjöd han på surmört.

Under hösten 2024 kommer podcasten Naturpodden återuppstå här på Natursidan. Inför det första avsnittet kommer här en intervju med Emil V Nilsson, som ligger bakom podcasten.

Det allt intensivare kalhyggesbruket hotar den tretåiga hackspetten i stora delar av artens utbredningsområde. På 1980-talet fanns det tretåig hackspett på mer än 20 procent av Upplands landyta. Nu är den i stort sett borta.

Emil tog med sig Andrea Andersson-Tay och Maria Gardfjell ut i naturen för att söka efter den artrika naturskogen. Den senaste miljömålsberedningen misslyckades med att ge förslag på hur naturskogen skulle kunna skyddas. Nu riskerar all oskyddad skog att avverkas på bara några år.

Tack vare medborgarforskning på 154 350 gullvivor i hela Europa har det visat sig att mänskliga aktiviteter och förändrat klimat kan leda till sämre livskraft och en begynnande udöendespiral. Jan Plue är senior forskare på biologisk mångfald och berättar mer om gullvivan och kopplingen till ängsmarker.

Den 22 maj firas mångfalden i hela landet. Biologiska mångfaldens dag förmedlar väldigt mycket glädje, men också ett stort allvar. I det här avsnittet av Naturpodden pratar Emil med tre personer som varit engagerade i firandet sedan 2017; Didrik Vanhoenacker, Maria Brandt och Erik Hansson.

Hur går det egentligen för groddjuren i Sverige? Arter som åkergroda och större vattensalamander kan minska eller öka utan att vi känner till det. Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken vill ha din hjälp för att ändra på det.

Lina Burnelius menar att skogsindustrin är Sveriges mest klimat- och miljövidriga industri och att de lägger stora resurser på att framställa sitt skogsbruk som hållbart. Genom sitt arbete som internationell koordinator stöter hon ofta på den bild som industrin målar upp. En bild som är långt ifrån sanningen.

Går det att så in frö från vilda växter på åkermark? I Danmark har man återfört lokalt utdöda växter till nya områden för att återuppliva den döda mångfalden. Emil har besökt Saksfjed Vildmark där man sådde förra året men även Knutshoved Odde där man började så in vilda växter redan år 2020.

I det här avsnittet följer Emil med Cajsa Björkén ut i skogen för att titta in i lavarnas magiska värld.

I det andra avsnittet om rewilding i Danmark berättar forskaren Skjold Søndergaard om hur våra artrika ängs- och naturbetesmarker – det som kallas gräsmarker – formades under hundratusentals år. Han berättar också varför dagens arter saknar elefanter.

Hur vår mat odlas är avgörande för den biologiska mångfalden. Dagens jordbruk med fossila bränslen och giftbesprutning är långt ifrån hållbart och det är orsaken till att många jordbruksfåglar minskar. I detta avsnitt pratar Emil om ekologisk odling med Eve Roubinet – hållbarhetsexpert på KRAV.

I Danmark har biologer och naturvårdare valt ett radikalt grepp för att rädda det artrika, öppna landskapet: åretruntbetande kor och hästar på stora områden – för naturens egen skull.

I år firar Nationalstadsparken i Stockholm 30-årsjubileum. Naturpodden har pratat med forskaren Erik Andersson som länge undersökt parkens olika värden. Lärdomar från parken har byggts in i många stadsnära naturreservat i Sverige.

I sina möten med svenska vargar upplever Andris det vilda i naturen. Vi behöver förhålla oss till det andra levande på ett nytt sätt, säger han till Emil när de träffas i södra Närke.

Sebastian Kirppu och Emil vandrar runt bland mormortallar, riktigt gammalt kol och minnet av lavskrikornas farväl i Fänstjärnsskogen. Den består av 90 hektar skyddad produktiv skog – alltså en sådan skog där massor av olika organismer lever och där träden kan bli 20–30 meter höga.

Emil fick vara med forskaren Karin Gerhardt när hon bakar bröd på kulturspannmål. Alla som bryr sig om naturen behöver fundera på maten. Det som odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel gynnar sånglärkor och ortolansparvar. I bageriet vid Vendelsjöns strand berättar Karin hur vi kan äta hållbart.

För kulturgeografen Erik Westholm handlar konflikten mellan avverkning och natur om tid. Att bry sig om naturen är att bry sig om framtiden medan kalavverkning kan ses som nutida egoism. Därför vill nu allt fler skogsägare bruka skogen på andra sätt – för att investera i framtiden.

Emil får följa med på ringmärkning i det här avsnittet. Det råkar sammanfalla med ett rekordår för berguven i Uppland – ett glädjande besked för en art som minskar kraftigt i landet.

Regeringen har beordrat Naturvårdsverket att använda ett ovetenskapligt förfarande när Sverige rapporterat in statusen för vår natur till EU. Det här kan även spilla över på hur naturrestaureringslagen kommer att genomföras i landet. Du hör Torbjörn Ebenhard på SLU Centrum för biologisk mångfald i det här avsnittet av Naturpodden.

Kan vi växa som människor om vi lever mer hållbart, på ett sätt som gynnar naturen? Skådespelaren Ida Engvoll och musikern Anders Hall har valt ett mer traditionellt sätt att leva på gården Ollas utanför Järvsö.