Explore every episode of the podcast Medicinvetarna

För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.

Vilka konsekvenser kan daglig användning av sömnmediciner under flera år få? Det undrade en lyssnare. De långsiktiga effekterna är svårstuderade, menar forskaren Joar Guterstam, men bland annat på grund av risk för beroende rekommenderar man idag istället kognitiv beteendeterapi vid sömnbesvär.

Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.

Stamceller har en särskild förmåga att skapa många exakta kopior av sig själva som i sin tur kan utvecklas till mer specialiserade celler. Hur kan stamceller från embryot, så kallade embryonala stamceller, användas för att hjälpa människor som är i behov av ny vävnad eller nya celler? Det undrade en lyssnare. Forskaren Fredrik Lanner ger svar och berättar om deras forskning där målet är att bota ögonsjukdomen gula fläcken-blindhet.

Vi behöver alla få i oss vitaminer för att hålla oss friska, men precis som med det mesta kan det finnas risker med att få i sig för mycket. Hör professor Martin Bergö berätta om när kosttillskott kan vara nödvändiga, när de är onödiga, och i vilka situationer de rent av kan innebära hälsorisker.

Runt en av 30 personer har en snedroterad ryggrad, så kallad skolios. Men de flesta har inga besvär och bara cirka tio procent behöver behandling. Hur utvecklas skolios med åren och hur påverkas den av träning? Det undrade en lyssnare, professor Paul Gerdhem ger svar.

Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för att hjälpa drabbade.

Det är väl känt att celler från fostret kan föras över och bli kvar i mamman. Men hur påverkar dessa celler mamman? Det undrade en lyssnare, docent Cecilia Götherström berättar om kunskapsläget kring mikrochimerism, som fenomenet kallas.   

Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi vet idag om sjukdomen.

Värmeböljor kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom men hur är det med plötslig kyla? Det undrade en lyssnare. Professor Stefan Agewall ger svar med hänvisning till en aktuell studie som visade att plötsliga köldknäppar ökar risken för hjärtinfarkt.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning.

De hälsomässiga konsekvenserna av storbranden i Kalifornien är ännu svåra att överblicka. Förutom den akuta brandfaran påverkas både luft och mark en tid framöver, dessutom kan många drabbas av psykiska besvär. Professor Tom Bellander och docent Mattias Öberg berättar vad forskningen vet.

Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering av framför allt barn och unga med cp.   

Många som tränar på gym tar kreatin. Men vem har egentligen nytta av detta tillskott och kan det vara skadligt? Det undrade en lyssnare, professor emeritus Håkan Westerblad ger svar.  

Snart förväntas ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom att godkännas i EU. Men hur mycket är vi i Sverige beredda att betala för att få tillgång till läkemedlet? Linus Jönsson är professor i hälsoekonomi och förklarar hur man kan räkna på hälsa och hur vi med hjälp av siffrorna kan se till att få så mycket hälsa som möjligt för skattepengarna.  

Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare, professor Johan Frank ger svar.

Det talas ofta om att vi har förstört vårt uppmärksamhetsspann med allt scrollande på snabba klipp i sociala medier, men vad säger egentligen forskningen? Sissela Bergman Nutley har bland annat forskat på ungas användande av sociala medier och besvarar veckans lyssnarfråga.  

Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare, forskaren Karin Sundström redogör för vad vetenskapen visar i frågan.

För många har arbetslivet förändrats i grunden de senaste 20-30 åren i takt med digitaliseringen. Under covid 19-pandemins mest akuta fas var det också många som lärde sig att det faktiskt går utmärkt att jobba på distans. Men vilka konsekvenser får det här för hälsan? Hör arbetslivsforskaren, och jobbpendlaren, Kristina Palm berätta om vad vetenskapen säger.

Psykedeliska substanser undersöks som behandling mot depression. Men kan de även fungera vid utmattningssyndrom? Det undrade en lyssnare, forskaren Mikael Tiger berättar vad vi vet idag.

 Det var under 1960-talet som dopning bland elitidrottare började få uppmärksamhet, och flera skandaler har därefter avslöjats där idrottare på världsnivå beslagits med att ha tagit illegala preparat för att förbättra sina prestationer. Men det är inte bara bland eliten det förekommer, både bland kroppsbyggare och motionärer, exempelvis, förekommer missbruk av förbjudna substanser. Professor Carl Johan Sundberg vet det mesta om ämnet, inte minst hur det påverkar hälsan.

I somras kom larm om att ultraprocessad mat kopplas till ökad risk för demens. Men vad är egentligen ultraprocessad mat, och hur oroad ska man vara över vilken mat man stoppar i sig? Nutritionisten och forskaren Emma Patterson svarar på veckans lyssnarfråga.

Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll.   

Veckans lyssnarfråga kommer från en person som drabbats av polyneuropati, ett vanligt tillstånd som innebär smärta och känselbortfall i fötterna, ofta som en följd av andra diagnoser, exempelvis MS. Anders Svenningsson är neurolog, professor och överläkare och vet mer om forskningsläget kring tillståndet. 

Framfall är ett tillstånd som kan vara mycket besvärligt och är mycket vanligt bland kvinnor som fött vaginalt. Gynekologen och forskaren Emilia Rotstein berättar här vad det är som händer, hur man kan förebygga och behandla framfall.

Veckans lyssnarfråga kommer från en kvinna som nyligen fått diagnosen ledgångsreumatism och som också lider av klimakteriebesvär. Hon undrar nu om det är okej att ta hormonpreparat mot dessa utan att de reumatiska besvären blir värre. Svarar gör professor Angelica Lindén Hirschberg.

För att ett sår ska läka så bra som möjligt finns olika knep men de varierar beroende på sårtyp. Forskaren Sergiu Catrina berättar vad du kan tänka på och om varför personer med diabetes oftare drabbas av svårläkta sår. Och nej, du ska helst inte pilla på sårskorpan! 

Veckans lyssnarfråga handlar om risken för att få diabetes för en 92-åring som gillar att äta något sött till kaffet, och besvaras av professor Kerstin Brismar. I avsnittet avhandlas också det aktuella Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Professor Ylva Trolle Lagerros har ägnat hela sin karriär åt forskning om, och behandling av, personer med svår övervikt, obesitas. De nya läkemedlen har inneburit en revolution, men än så länge är de dyra för obesitaspatienterna och täcker inte behoven. Och de ökar – aldrig förr har så många svenskar varit överviktiga. 

När man mår dåligt psykiskt kan man bli sämre på att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vård för fysiska besvär i tid. Detta och andra faktorer kan bidra till att personer som upplever olika former av psykisk ohälsa också får en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för andra sjukdomar. Professor Unnur Valdimarsdottir berättar mer om hur psykisk stress påverkar sjukdomsförekomst och överlevnad.

Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.   

Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär. Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig. Hör docent och överläkare Joy Roy, som framförallt forskar om pulsåderbråck, berätta mer.

Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Symtom som extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma förekommer, och vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer. Men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget fyra och ett halvt år efter pandemins utbrott.

När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige och passar på att leverera lite mediekritik.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer. 

De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Ända sedan mobiltelefonerna blev var mans egendom på 90-talet har det funnits farhågor om hur strålningen ska påverka vår hälsa. Maria Feychting har i många år följt utvecklingen, och fram till idag finns det inga belägg för något samband mellan hjärntumörer och mobilanvändning.

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.

Det pratas mycket om hur viktiga tarmbakterier är och att tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra. Men vad händer då med människor som blivit av med sin tjocktarm? Blir de deprimerade? Får de bristsjukdomar? Forskaren Charlotte Hedin svarar på veckans lyssnarfråga.

Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg om varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.

Att det är bra för den fysiska hälsan att motionera är välkänt. Men påverkar det även den psykiska hälsan? Forskaren och överläkaren i psykiatri Lina Martinsson studerar det hon kallar braining, träning som tilläggsbehandling i psykiatrin. I veckans lyssnarfråga berättar hon vad vi vet om effekterna.

Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling.

Ljudet av barns joller hör till de mysigaste som finns att lyssna till anser podd-Andreas, men kan jollret säga något om barnets framtida framtida utveckling? Dagens lyssnarfråga går till professor Anette Lohmander, och svaret är: ja!

Samlingen med mänskliga kvarlevor som finns på Karolinska Institutet väcker kontrovers och känslor. Ett flertal repatrieringar av kranier och skelettdelar har genomförts, och processen för att lämna över 80 kranier till Finland pågår för fullt. Maria Josephson är idé- och lärdomshistoriker vid Karolinska Institutet och har haft en central roll i processerna i flera år.

Finns det friskfaktorer, till exempel gener, som kan förklara att en del personer är mindre sjuka och förkylda än genomsnittet? Det finns ingen gen som kan skydda mot alla infektioner, berättar professor Petter Brodin i veckans lyssnarfråga. Men en del personer är helt resistenta mot specifika virus. Har man tidigare haft sjukdomen eller tagit ett vaccin kan det också skydda. Dessutom finns den subjektiva faktorn: En del upplever att de mår sämre än andra av samma virussjukdom, det kan vara en delförklaring till "man cold", menar han.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid.

Sjukdomsfallen av fästingburna virussjukdomen TBE, som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation, ökar. Det finns vaccin mot viruset, men hur effektivt är det egentligen? Docent Sara Gredmark Russ svarar på veckans lyssnarfråga