Explore every episode of the podcast Järnvägspodden

På mässan Train & Rail fick Järnvägspodden göra scenpremiär. Totalt blev det tre framträdanden, och lika många samtal - ett för vart och ett av mässans tre teman.

I vårt tredje och sista scenframträdande var Linda Åhlberg gäst. Linda leder till vardags JBS initiativ för kompetensförsörjning, och vi var bland annat nyfikna på vad som görs för att få järnvägen att bli mer synlig och attraktiv i syfte att locka framtida medarbetare till vår bana. Andra frågor som dyker upp rör hur man får en hel bransch att samverka och vad järnvägsjobb.se ska göra på Järnvägsmuseet i Gävle?

På mässan Train & Rail fick Järnvägspodden göra scenpremiär. Totalt blev det tre framträdanden, och lika många samtal - ett för vart och ett av mässans tre teman.

I det andra samtalet var ämnet underhåll, och gästades gjorde vi av Jimmy Hagström, affärschef på Strukton Rail. Samtalet fångar trådar om ny teknik som konkurrensfördel, förmågor för akut felavhjälpning och så klart tiotusenkronorsfrågan om hur branschen bäst effektiviserar järnvägsunderhållet när nu pengarna finns på bordet.

På mässan Train & Rail fick Järnvägspodden göra scenpremiär. Totalt blev det tre framträdanden, och lika många samtal – ett för vart och ett av mässans tre teman.

Först ut fick vi en innovativ pratstund med Mikael Danielsson, flaggskeppsledare för ett av de fyra forskningsområden som presenterades på mässan. Vi kommer in på frågor om vem som forskar om vad, om hur forskningsresultaten kan implementeras och inte minst hur branschen involveras när framtidens järnväg ska ta form.

I årets sjätte avsnitt hämtar vi tre röster från den alldeles nyss avslutade mässan Train & Rail. Våra gäster är i tur och ordning Pär-Åke Persson från Väte Trafik, Hans Jonsson från Inlandståg och Tobias Wallertz från UBTR.

Efter tre intensiva mässdagar tar det i ärlighetens namn ett tag att samla alla intryck, så inte omöjligt att det finns trådar och uppslag från denna årets första järnvägsmässa som vi behöver återkomma till. Vår förhoppning är ändå att vi med tre samtal kan bjuda på några godbitar!

Vår första gäst är Pär-Åke Persson, vd på Väte Trafik, som under mässan passade på att visa upp ett nytt och unikt vätgasdrivet lok. Eftersom en av poddens programledare har en fäbless för att prata järnväg i blåsiga miljöer mötte vi upp Pär-Åke på en vindpinad plan ute på Årsta kombiterminal.

Nästa samtal fick vi med Hans Jonsson, och alla som haft med Inlandståget att göra genom åren har förmodligen stött på honom i någon roll. Efter en utflykt till Norge och Green Cargo återvände han ifjol till Inlandståg – och för ett par månader sen blev han dessutom utnämnd till Vd. Därför ville vi veta hur han känner inför uppdraget och vad han har för händerna den närmaste tiden.

Vårt sista samtal från mässgolvet är med Tobias Wallertz från UBTR, Utvecklingsgruppen för bättre trafik- och resenärsinformation, som under mässan visade upp en speldemo och en trailer för en utbildning i trafikinformation. Intresset var stort så då tyckte vi det passade alldeles utmärkt att prata om det med en av Staffans alla programledarkollegor.

Till detta läggs som vanligt egna reflektioner och några korta nyheter. Och eftersom vi under mässan även fick göra scendebut och ”podda” inför publik hoppas vi inom kort kunna bjuda på tre bonusavsnitt från scensamtalen med Mikael Danielsson från Europe´s Rail, Jimmy Hagström från Strukton och Linda Åhlberg från Trafikverket/järnvägsjobb.se. Så håll utkik efter eftersänt direktsänt så behöver det inte ta tre veckor till vi dyker upp igen.

Digital besiktning är ett av många initiativ som syftar till att effektivisera ett allt mer både omtalat och omfattande järnvägsunderhåll. De vi lyfter på locket till denna bubblande gryta tillsammans med är Fredrik Andersson och Anders Fredriksson.

I detta årets femte avsnitt är nyttor och möjligheter i fokus när tidskrävande manuella rutiner är på väg att ersättas av bland annat AI-genererade bildanalyser från fotografering av DEF-slipers i 160 kilometer i timmen. Ämnet för dagen är med andra ord Digital besiktning, ett av flera projekt inom program DUVA (Datadrivet och intelligent järnvägsunderhåll) på Trafikverket.

Två av dem som är högst involverade i detta projekt är Anders Fredriksson, assisterande projektledare, och Fredrik Andersson som bland mycket annat är tekniskt sakkunnig – bägge med hemvist hos Analysfabriken på Underhåll. Det finns mycket att prata om, för även om införandet av nya arbetssätt i sig inte innebär någon revolution så är kanske konsekvenserna ändå revolutionerande.

Förutom mer objektiva bedömningar, bättre säkerhet när färre personer rör sig i spårområdet och nya möjligheter till leveransuppföljningar behöver frågor om organisation, affärsformer och regelverk beaktas vid införandet av ny teknik. Dessutom ska enorma datamängder hanteras, lagras och kombineras på ett säkert sätt så att analyser och tillståndsbedömningar kan förfinas för att nå målbilden om ett mer träffsäkert och precist underhåll.

Till sist - att släppa ett avsnitt dagen efter annandag påsk börjar bli en tradition. Men som goda järnvägare är trafikeringskalendern vår ledstjärna snarare än kökskalendern. Vi gör därmed inte alls avsteg från ordningen från att strikt avgå på måndagar genom att köra trafikeringsalternativt…

Lägg till några reflektioner och nyheter så har du vårt påskägg no5 presenterat.

Öppet spår mot Älvsjö. Om Train & Rail.

En höjd- och träffpunkt under våren är mässan Train & Rail. Vi pratar i årets fjärde avsnitt om förväntningar, upplägg och innehåll med Swedtrains Anne Geitmann och Stockholmsmässans Monika Johannesen Widholm.

När ljuset så här i slutet av mars på riktigt återvänt vänder vi blicken mot en av branschens större mötesplatser detta nådens år 2025. För i början av maj slår Stockholmsmässan upp portarna till sitt mässgolv för att tillsammans med Swedtrain hälsa järnvägsbranschen välkomna till Train & Rail.

Vi har en dryg månad före mässan fått en pratstund via en dessvärre lite skakig uppkoppling med arrangörerna i skepnad av Anne Geitmann, generalsekreterare för branschorganisationen Swedtrain, samt Monika Johannesen Widholm som är Stockholmsmässans projektledare.  Vad har man skruvat på sedan premiären 2023? Vad kommer man som besökare och utställare mötas av? Vilka är förväntningarna på det som kommer att ställas ut, visas upp och demonstreras på de tre huvudtemana Underhåll, Innovation och Kompetens.

Lägg till ett samtal om vad Trafikverket själva kommer torgföra på mässan då poddens ena programledare plötsligt blir skjutjärnsjournalist – om än med rätt finkalibrig ammunition – och den andre intervjuobjekt.

Självklart bjuder vi även på några tankar från rälen, och ett par korta nyheter. För handen på hjärtat, tänk om det verkligen var öppet spår ändå in i mässhallarna. Då snackar vi! Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

Konkurrensen är förvisso tuff, men kanske har Åsa Markström det just nu mest spännande uppdraget inom järnvägen. För frågan om sammanhållet systemansvar rymmer om inte oräkneliga så ändå väldigt många perspektiv som måste vägas in.

Sammanhållet systemansvar låter kanske inte mycket för världen, men låt er inte luras. Bakom dessa två ord vilar betydelser och skeenden som rör mer eller mindre allt inom järnvägen. I grund och botten handlar det om ett förtydligande av det uppdrag Trafikverket redan har för att åstadkomma en bättre helhetssyn och inte minst en bättre leverans till både bransch och brukare.

Den som har uppdraget att hålla samman alla frågor och perspektiv på systemansvaret är Åsa Markström. Vi har fått en pratstund med henne om bakgrunden till uppdraget, vad systemansvar egentligen är och vad det kommer innebära för järnvägen. Finns det stenar hon inte kommer vända på, och när ska resultaten presenteras? Och vad har ägg och blixtlås med allt att göra?

Lägg till några korta nyheter och tankar från rälen så har du vårt tredje avsnitt för året. I nästa avsnitt tänker vi dyka ner i förberedelserna för en av årets järnvägshappenings – mässan Train & Rail.

När Thomas Pettersson skulle gästa oss för att berätta om Team Trafik – VO Trafiks nya organisation – gjorde orsakskod sportlov/vabruari allt för att hindra poddens punktlighet och regularitet. Men pod blev det om de vägval som ska leda TR mot 13 rätt.

Den 1 december trädde VO Trafiks nya organisation i kraft. Läget hade länge varit tufft, och troligen var det så att ingen var riktigt nöjd med tingens ordning. Ur det läget fick Thomas Pettersson i uppdrag att via ett förändringskansli och därpå följande transmissionsstöd ta ut kompassriktningen och lägga kurs/tidtabell för vägen till nöjda kunder och en stabil leverans, fungerande styrning och gemensam kultur, hållbar kompetensförsörjning samt inte minst effektiva och säkra arbetssätt.

I samtalet kommer vi in på områden som vad den nya organisationen ska lösa, hur både personal och kunder involverats och hur kommer man kommer säkerställa att organisationen åstadkommer det man vill – ett högre värde för kunder, resenärer och godstransportköpare. Med andra ord en hel del både vem, vad, vilka, när, hur och varför – även om det säkert kunde varit fler för att få 13 rätt.

Lägg till lite korta nyheter, samt ett och annat läs- eller lyssningstips, så har ni bilden av årets andra avsnitt. En halv special med bara en programledare, men nästan en hel halvtimme om Team Trafik. Om tre veckor är vi tillbaka, kanske kan vi reda ut begreppen lite tydligare då!

Järnvägspodden är tillbaka för en ny säsong, och vi går ut hårt på tema pansaris och vinterunderhåll. Sören Stark, samordnare för årstidsstyrd beredskap på Trafikverket, är den som lotsar oss genom snöiga spår, vintriga växlar och frostnupna ledningar.

Där nyårsafton genom att vara den klart punktligaste dagen under december gjorde att 2024 kunde avslutas med punktlighetsflaggan i topp inledde dessvärre nyårsdagen 2025 på ett mindre lyckat sätt. Ett ovanligt väderfenomen skapade ett tjockt islager, en ”pansaris”, på kontaktledningen i Laxå vilket stoppade all trafik mellan Stockholm och Göteborg. Men hur kunde det hända? Och hur hanterar vi denna och andra utmaningar som dyker upp i spåren av snö och kyla?

Sören Stark har en lååång bakgrund inom järnväg. Sedan fyra år tillbaka arbetar han som strateg på Underhåll med ett särskilt ansvar för att samordna årstidsstyrd beredskap. Sören är med andra ord helt rätt person att prata vinterutmaningar, vinterförberedelser och vinterarbete med. Förutom pansarisen kommer vi i detta långt ifrån frostiga samtal också in på frågor om beredskap och bransch-samarbete samt innovationstänk och nyheter i maskinparken.

Lägg till lite korta nyheter och reflektioner så har ni en bild av årets första program. Vi erkänner viss ringrostighet, så det lämnas en och annan lös tråd som vi får trassla ut i nästa avsnitt. Hur är kopplingen mellan journalsystem och punktlighet? Kommer vi få namntävlingar? Om tre veckor är vi i alla fall tillbaka, kanske kan vi reda ut begreppen lite tydligare då!

I årets sista avsnitt har vi paketerat både julklappar och nyårskarameller när vi tillsammans med Anna Ericsson och Jon Sundh summerar och reflekterar om järnvägsåret 2024.

Det har varit ett händelserikt år med både omtag och spadtag, med planer och visioner. Många frågor och förkortningar har varit uppe till debatt och diskussion, inte minst kopplat till utmaningen järnvägen har i att balansera den ökande efterfrågan på tider i spår för såväl trafik som arbeten.

För att summera allt detta lyckades vi få till en pratstund med två personer vars respektive verksamhet har och har haft stor påverkan på den samlade leveransen där kvantitet ska gå hand i hand med kvalitet. Våra gäster är alltså inga mindre än Anna Ericsson, chef för verksamhetsområde Trafik, och Jon Sundh, avdelningschef järnvägssystem på Underhåll.

I samtalet kommer vi in på allt från frukter av MPK till ny organisation hos Trafik, och från operativ förmåga till maskinstrategi på Underhåll. Hur ser samarbetet dem emellan ut när fler tåg och mer arbeten ska samsas på samma anläggning? Finns samsyn kring operativt läge och dito förmåga, och vad tar de med sig in i T25 från ett år där mycket, men alls inte allt, gått som på räls?

Till detta adderar vi som vanligt några nyheter och reflektioner från vårt håll. Nu tar vi jul-lov och siktar på att vara tillbaka i slutet av januari. Stort tack till våra gäster, och till er som lyssnar.

God Jul och Gott Nytt Järnvägsår!

I årets fjortonde avsnitt tar vi avstamp från Nalen och ERTMS branschdag. De signalister som bjuder på utblickar och intryck är Emma Beijer och Christian Crafoord från Trafikverket samt Ahmad Fathjalali från Alstom.

Så här på senhösten 2024 återkommer vi till ett ämne vi faktiskt pratat om många gånger förut. Men eftersom det i år skett tre inkopplingar på Malmbanan kunde vi inte låta bli att än en gång låta våra signaler beröra ERTMS. Med andra ord var det bara att dra på sig dans-skorna och från Nalens pelarsal guida er igenom några av de perspektiv som förhoppningsvis är svaret 42 på spåret.

Först möter vi Emma Beijer som ansvarar för ERTMS införande. Hur går en inkoppling till och hur många blir involverade vid en driftsättning? Vad har gått bra och vilka barnsjukdomar återstår att hantera? Där har ni några av de saker vi kommer in på i samtalet med Emma.

Går då införandet för fordonen i samma takt som arbetet med anläggningen, eller är det en dans där en part för och den andra följer? I samtalet med vår andra gäst Ahmad Fatjalali, customer director på Alstom, växlar vi in på frågor om ombordutrustning, omvärldsläge och behovet av verkstäder.

Sist ut kommer en pratstund med Christian Crafoord där vi summerar dagen, pratar om utmaningar för ERTMS förberedande och det fortsatta samarbetet med branschen – både här hemma och i Europa. Vi stannar till vid så olika hållställen som pilotbanor, systemkunskap och lärdomar från införandet av ATC.

Som vanligt bjuds också på lite reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka för att då summera ett järnvägsår som inte riktigt gått som på räls.

I årets trettonde avsnitt angör vi Operaterassen för ännu ett branschevenemang. Den här gången bjuder vi på röster och tankar från JBS strategiseminarium med tre röststarka fantomer i form av Linda Åhlberg, Roberto Maiorana och Caroline Åstrand.

Den 19 oktober samlade JBS branschen för ett traditionsenligt strategiseminarium. Årets tema var den färdplan som ska visa vägen till vision 2050, och vimlet och sorlet lyckades vi fånga tre fantomer till vägvisare för ge oss och er en lägesbild om vart vi står och hur vi ska nå hela vägen till ett Sverige som växer med järnvägen.

Inleder gör vi med Linda Åhlberg som berättar om det idoga arbete som lett till att vi, järnvägsbranschen, utsetts till årets bransch. Så, grattis till oss alla! Sen fortsätter vi med Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana eftersom Trafikverket kommer ha en viktig roll för att förverkliga såväl färdplan som vision. Avslutar gör Caroline Åstrand, vd för MTR, som summerar dagen, pratar principer och fångar de områden som kanske är allra viktigast framåt.

Lägg till lite egna funderingar, en ai-genererad sammanfattning av färdplanen och några nyheter så har ni innehållet samlat och summerat. Om tre veckor är vi tillbaka, då garanterat med helt andra signaler från en parallell färdplan i full utrullning.

Webbsidorna vi refererar till är trafikverket.se/jarnvagsunderhall

Om det är en vecka senare än brukligt, alltså första torsdagen i andra veckan i oktober snarare än första torsdagen i oktober, ska vi låta vara osagt. Men det är hög tid att fånga röster från den högtidsdag JNB-dagen är för vår bransch.

Vi kör på en favorit i repris och sammanstrålar ännu en gång på JNB-dagen. Lokalen är samma som förra året, även moderatorn och många av de ämnen som presenteras. Fokus ligger så klart på nyheter och förtydliganden i järnvägsnätsbeskrivningen, men i år hade programmet också kryddats med bland annat frågor om tågföringsprognoser, el-tjänster och inte minst banarbeten. Självklart togs även chansen att påminna om det som väntar längre fram, för även om det är ett par år kvar innan TTR och en ny förordning får fullt genomslag påverkar det arbetet redan nu.

De som hjälper oss att sammanfatta dagen och intrycken från den är Karin Nordner (Trafikverket), Nadja Gibbs Nyberg (Trafikverket), Sam Hirsch (SJ), Anton Persson (Tågfrakt) och Jonatan Lennartsson (Trafikverket). Samtalen kommer i kolonnkörning, i samma riktning och med jämn takt för att få ut så optimalt kapacitetsanvändande som möjligt.

Vi kompletterar kolonnen med ett stycke punktlighetsnyhet, samt en spaning från Innotrans innan vi tar sats för att i nästa avsnitt på motsvarande sätt fånga röster från JBS strategiseminarium där inte minst en färdplan för vägen mot Vision 2050 står på programmet. Hoppas vi hörs igen!

Det är inte på något sätt i elfte timmen vi fångar den förändring som skett på spåren där rött blivit grönt och Hongkong ersatts av Helsingfors, men det var väl ändå hög tid att vi i årets 11:e avsnitt fick sitta ned tillsammans med Filip Thunell.

För er som lyssnar på Järnvägspodden är det givetvis ingen nyhet att de en gång röda uppstickar-tåg som sedan 2015 rullat mellan Stockholm och Göteborg numer är gröna, och att därmed MTRX gått i graven och VR Snabbtåg istället sett dagens ljus. Men hur stor förändring innebär det att huvudkontoret inte längre ligger i Hongkong utan i Helsingfors?

Det är nu i höst sex år sedan vi mötte Johan Söör för att prata om hans erfarenheter från tillblivelsen av MTRX som också beskrevs i boken ”Nya spår på gammal räls”. När nu en ny ägare tar över hela bolaget går kanske inte en epok i graven, mycket kommer vara sig likt, men så klart blir det ändå en form av bokslut inför allt det nya. Och vem vore bättre lämpad att hjälpa oss med detta än Filip Thunell som var vd på MTRX, och nu är vd på VR Snabbtåg.

I samtalet kommer vi in på åren som gått, men självklart blickar vi också framåt. Hur har identitetsförändringarna med ny ägare och styrelse landat hos både honom och övrig personal. Vad kan man ta med i form av den kultur och de erfarenheter som gjordes i MTR-kostymen, och vad finns att lära från den andra sidan av Östersjön? Kommer exempelvis finsk sisu bidra till en punktligare och pålitligare trafik i Sverige?

Andra frågor vi snuddar vid rör om och hur man som ny aktör närmar sig alla de samverkansforum som finns i den svenska järnvägsbranschen, om känslor inför kommande arbeten på Västra stambanan och om personalen igen honom när han ombordar ett av ”sina” tåg. Avrundar gör vi med frågan vad han på sikt tror att MTRX eftermäle kommer bli.

Förutom samtalet med Filip bjuder vi som vanligt på några korta nyheter.
Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi sparkar igång hösten med en fråga som under lång tid verkat vara närmast olöslig. Men nu är ändå en konkurrensneutral tjänst för styrning, planering och trafikledning på väg att etableras för de åtta rangerbangårdar som utgör navet för vår godstrafik.

Vi inleder hösten med en kort återblick på sommaren innan vågar lossa förtöjningarna och låta höstens första samtal rulla iväg över den mentala semester-vall som i alla fall vi måste passera innan våra hjärnor lyckas växla in alla olika men lika angelägna järnvägsfrågor på det rätta jobb-spåren igen.

Vår första gäst är Sven Ödeen som är den på Trafikverket som leder uppdraget att etablera den nya konkurrensneutrala rangeringstjänsten. I samtalet med Sven kommer vi in på många olika frågor Varför har vi landat i den lösning vi gjort, och hur ska den finansieras? Hur har dialogen med branschen sett ut, när kan tjänsten vara på plats och vilka nyttor ska den leda till?

För att få ytterligare ett perspektiv på frågan har vi även bjudit in Stephan Ray och Nicklas Blom från Green Cargo för en pratstund. I dagsläget är det endast Green Cargo som nyttjar rangeringen och därmed sitter på en unik kompetens kring frågor om exempelvis kapacitetsutnyttjandet på en del av anläggning som till syvende och sist ägs av Trafikverket. Vi släpper dock inte taget om Stephan och Nicklas innan vi också fått prata om de varsel vi kunnat läsa om den senaste tiden och som bland annat rör Sävenäs och Ånge.

Som vanligt rymmer ett avsnitt av Järnvägspodden reflektioner och nyheter. Kanske kan finsk sisu bidra till att punktligheten lyfter, eller får vi en ketchupeffekt där allt det som sker på olika håll i branschen över en natt får tydlig effekt i form av bättre pålitlighet? På vilket sätt kommer JBS färdplan motsvara alla högt ställda förväntningar? Det är ingen underdrift att säga en det väntar en intensiv höst med otroligt många lika spännande som skiftande frågor. Men vilken vi tar oss an nästa gång får faktiskt bli en cliffhanger!

Årets sommarspecial är garanterat allt annat än en historielös upplevelse. Med återöppningen av Järnvägsmuseet som fond uppmärksammar vi en lång och stolt historia tillsammans med våra ciceroner Robert Sjöö och Henrik Reuterdahl. 

Vart ett samtal med museichefen Robert Sjöö och affärsutvecklaren Henrik Reuterdahl kan ta vägen är svårt att veta på förhand. För vad av hjärtat är fullt så flödar det fritt. Vi gör vårt bästa för att inte spåra ur även om ämnen som avhandlas rör allt från flamsäkra kalsonger till F1200.

Det är efter nästan sju år av ombyggnationer och organisationsförändringar som Järnvägsmuseet äntligen har kunnat öppna sina portar igen. Nu är man en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, och ingår därmed i samma familj som Vasamuseet. Det borgar för att det finns något för alla att upptäcka i utställningarna, i vagnhallar och i parkerna.

Vi hoppas att vi med detta sommaravsnitt bidrar till att fler i branschen för upp ögonen för vår egen historia. För järnvägen har minst sagt satt spår både bildligt och bokstavligt, och starkt bidragit till den resa landet Sverige gjorde från fattigt till rikt, från agrart till industriellt. Den korta tid det då det begav sig tog att först bygga och sedan elektrifiera järnvägen borde också kunna inspirera alla de som idag är engagerade i att rusta upp, bygga ut och modernisera järnvägen.

Det blir också pudling eftersom Gotland inte alls är spårlöst, tips på lyssning och lite korta nyheter. Med denna sommarspecial tar Järnvägspodden nu sommarlov, och återkommer i slutet av augusti.

I årets 8:e avsnitt återkommer vi till ett kärt ämne – kapacitet! Den här gången tar vi stöd av Malin Jakobsson och Gustaf Engstrand för att bena ut hur vi i harmoni med Europa kommer planera och tilldela kapacitet på spåren.

Vi har, ska villigt erkännas, pratat om TTR tidigare men nu blir det allt mer skarpt läge för detta projekt som möjligtvis är ett MPK (som vi också pratat om många gånger) i en större skala. TTR är alltså en del i de förändringens vindar som blåser över järnvägseuropa. Men hur kommer Sverige att påverkas? Vad innebär kapacitetsstrategi, - modell och – utbud? Hur ser tidplanen ut och hur skapas balans med långsiktighet och flexibilitet? Om detta och mycket mer pratar vi om med Malin Jakobsson från Trafikverket och projektet TTR Sverige.

För att få hela bilden behöver man dock lägga till ytterligare ett perspektiv - förslaget till ny europeisk kapacitetsförordning. Utöver de frågor som adresseras i TTR tar förordningen även upp frågor kring gemensamma regler och verktyg, utökade krav på information och nya affärsregler, helhetsansvar för kvalitetsarbete och behovet av en ny organisation för Europasamarbetet. Det är mycket att ta in, men någonstans ska man börja och det gör vi med Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen.

De två samtalen kryddas som vanligt med reflektioner och nyheter. För den som känner omedelbar tilltro till programledarnas kapacitet att fånga kapacitetens sanna väsen så börjar samtalet med Malin cirka tre minuter in i avsnittet. Tänker man snarare på hur förorden om TTR kan rundas till förmån för förordningen tar man ett snabbt kliv 27,5 minuter in i avsnittet för samtalet med Gustaf.

I mitten av juli släpper vi en sommarspecial där vi i år hämtar röster och gäster från invigningen av Järnvägsmuseet i Gävle. I slutet av augusti är tanken att vi startar upp hösten, och kommer du under semestern på ett ämne eller person vi borde prata med så tveka inte att höra av dig!

I årets sjunde avsnitt pratar vi trafikinformation på längden, tvären och bredden med tjänste- och programledaren Ulrica Sörman från Trafikverket samt med Björn Lundwall, teknikchef på Vossloh Switch Systems.

Trafikinformationsfrågorna är ständigt aktuella. Och efter att poddens programledare på sista tiden har åkt en hel del tåg, och då också upplevt information i såväl ostörda som störda lägen, kände vi ett behov av att bidra till att förmedla en lägesbild om vad som pågår.  

Först ut säger vi hallå till Ulrica Sörman som berättar om både det som sker inom Trafikverkets väggar, men också om aktuella frågor inom ramen för branschsamarbetet UBTR. Vi kommer in på så skilda områden som målbild, spelutveckling och prognosarbete.

En av deltagarna i UBTR är Björn Lundwall från Vossloh Switch Systems, och vi var då nyfikna på vad en leverantör av spårväxlar kan tillföra i utvecklingen av trafikinformationstjänster – så med ett växeln hallå fångade vi Björn på en skolbänk i Frankrike vilket gjorde att vi även passade på att också höra hur hans europeiska kollegor och kurskamrater känner för branschsamarbete.

Dessa två samtal kryddas som vanligt med tankar från rälen, och några nyheter. För den som inte vill invänta tid så börjar samtalet med Ulrica cirka sex minuter in i avsnittet. Tänker du snarare på hur du kan runda tidigast trafikstart för samtalet med Björn så är tipset att direkt gå 31 minuter in i avsnittet.

Vi vet att vi är tillbaka om tre veckor, men med vad vet vi däremot inte. Vi hoppas dock att denna trafikinformation gör er som lyssnar nöjda, och att ni kan luta er tillbaka för att i ett ostört läge ta del av ännu ett avsnitt av järnvägspodden!

Under året kommer fyra 50-timmar långa helgavstängningar genomföras på Södra stambanan. Vi har pratat med Daniela Wallin och Kim Aronsson om något som funnits ett tag men som i år fick en ny skepnad och nu kanske känns ännu mer rätt i tiden!

Det har varit några konstiga veckor på slutet fulla av både röda dagar och klämdagar, vilket får konsekvenser i form av minst sagt fullbokade kalendrar för de som vi vill prata med. Tur då att det ändå finns kollegor som med kort varsel skapar en lucka för att prata i podd denna intensiva tid.

Vi fortsätter på vårt underhållande tema och tar den här gången sikte på de avstängningar som blivit något av en tradition på södra stambanan. Våra gäster är projektledarna Daniella Wallin och Kim Aronsson som berättar hur man ser till att dessa jobbiga stopp blir till en symfoni av åtgärder i spåren? Vad hinner man på 50 timmar, hur ser dialogen med järnvägsföretag ut och på vilket sätt informerar man resenärerna när tågen måste stå tillbaka till förmån för underhåll.

I övrigt bjuder vi som vanligt på lite tankar från rälen och några nyheter. Om tre veckor siktar vi på att vara tillbaka. Glöm inte att njuta av ett antal inskickade tyfon-ljud i slutet av avsnittet, vilka vi i detta symfoniska avsnitt hoppas ska vara som musik i era öron.

Avsnitt 5 har fokus på ett relativt nytt inslag i vår planering och samverkan. Vi möter Malou Klock Strömgren för ett samtal om västra stambanerådets funktion och organisation, men också om de kapacitetsutmaningar som rättrådigt behöver hanteras.

Västra stambanan är utan tvekan en av Sveriges viktigaste transportleder. Men att ha varit just det i långt över 100 år är något som kostar på, och nu är denna en av järnvägssystemets ryggrader i stort behov av omsorg.

Vår gäst, Malou Klock Strömgren, är till vardags chef för kapacitetsoptimering i väst samt en av deltagarna i det relativt nyinrättade västra stambanerådet. För när nu banan ska rustas kommer många olika önskemål från både bransch och samhälle rådigt behöva vägas samman. Så vad har västra stambanerådet för funktion? Finns det fler samverkansinitiativ? Vad är användbar kapacitet? Och hur ser ansökningsläget ut för T25?

Frågorna är många, och det är inte omöjligt att det skulle behövas en öppen sluttid för att ett samtal ska skala av alla de olika lager som utgör löken kapacitetsplanering. Utöver allt detta bjuder vi på en efterlysning av (o)ljud, på nyheter och osorterade tankar från rälen. Dessutom en tävling, för visst måste det finnas plats för en ordvits för ett råd i västra Sverige.

Sen skäms vi lite, för inledningsvis säger vi att vi ska komma in på TTR – men det gör vi inte, varken i samtalet eller i nyheterna. Detta trots att vi lovat att pusha för det seminarium som ska hållas på Nalen den 23 maj. Och för ordningens skull - TTR står ju alltså för Timetabling Redesign for smart capacity management, en ny process för planering och tilldelning av kapacitet på den svenska och europeiska järnvägsmarknaden som ska vara helt införd 2030.

Om tre veckor är vi tillbaka, tack för att du lyssnar.

I årets fjärde avsnitt är vi på JBS konferens där Bertrand Gryspeert (Vossloh), Erik Herngren (Kairos Future) och Catharina Elmsäter-Svärd (Byggföretagen) berättar om vem, vad, hur, när och inte minst varför JBS tagit fram en vision för järnvägen?

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på ett integrerat, sömlöst och välfungerande transportsystem med järnvägen som en stolt och storslagen ryggrad. Det är utgångspunkten för den vision JBS tagit fram där Sverige ska växa med järnvägen. Självklart gjorde denna tanke oss nyfikna, och för att få veta mer tog vi med vår bandspelare till JBS konferens för att mingla.

Först ut, bara minutrar innan konferensen sparkades igång, fick vi chansen att sitta en ner en kort stund med Vosslohs vd Bertrand Gryspeert. Vi inleder med en klassisk sportfråga, men sen går det undan. Så spänn fast säkerhetsbältet när Bertrand berättar om varför visionen tagits fram, om styrelsens förväntningar på densamma och de förflyttningar branschen behöver göra för att nå den.

Därefter fick vi en lite lugnare pratstund med Erik Herngren från Kairos Future, det företag som lotsat branschen fram till denna första station för visionen. Varför blev just 2050 målåret, hur byggs en vision upp och hur får man den att bli verkstad. Vi får också garantier om att Erik med kollegor inte ämnar lämna järnvägen vid plattformen utan tänker assistera branschen även på den fortsatta resan.

Sist ut hälsar vi Catharina Elmsäter-Svärd från Byggföretagen tillbaka till vår mikrofon för att i slutet av dagen summera intrycken och ge ett aktuellt tips. Känsliga lyssnare varnas för att samtalet utan att spåra ur ändock berör ämnen som snus, brännvin och helveten.

Avsnittet bjuder även på såväl nyheter som snicke-snack, drömmar och elefanter.

Om tre veckor är vi tillbaka. På återhörande.

I årets tredje avsnitt möter vi Jonatan Lennartsson som ansvarar för regeringsuppdraget ”Åtgärder för att stärka genomförandet av järnvägsunderhåll”, ett uppdrag som nyligen redovisats men som på samma gång pågår för fullt.

Om man som vi vill få en helhetsbild av hur ett både nödvändigt och efterlängtat järnvägsunderhåll ska stärkas finns det nog inte någon mer lämpad gäst att bjuda in än Jonatan Lennartsson på Trafikverket.

Under samtalet kommer vi in på en rad områden som ökad operativ förmåga, behov av kommunikativa lägesbilder och tankar kring nya forum och incitament. Självklart var vi också nyfikna på vad man i uppdraget hittills kommit fram till och vilka reaktionerna från branschen så här långt varit? För även om uppdraget redovisats har det inte gått i mål, ytterligare två avrapporteringar väntar under 2024. Förhoppningsvis kommer allt klarna på en underhållande gångtid om 42 minuter

Utöver samtalet med Jonatan, eller möjligtvis hans alias, bjuder vi också på några korta reflektioner och nyheter. Nästa gång hoppas vi kunna fånga några röster från JBS konferens där en ny vision för järnvägen kommer presenteras. Spännande!

I årets andra avsnitt låter vi vår ljud-bom ligga extra länge för att inte missa godbitarna i ett ämne som engagerar. Våra gäster Olle Mornell och Niklas Post hjälper oss att inte hel- eller halvbomma något när vi pratar plankorsningar.

Att vara Mr plankorsning är få förunnat. Men Olle Mornell på Trafikverket har haft plankorsningar på sin agenda under lång tid, så vem kan vara bättre på att beskriva var vi står och hur vi kom hit där vi är idag. Vad som är en plankorsning, hur många det finns och vilka är Alex och Hektor är bara några av alla kryssmärken till frågor som vi stannar till vid.

Parallellt med att korsningar rustas eller slopas pågår också en parallell digital utveckling på området. Vi har fått en pratstund med Niklas Post om hur man med en digital tvilling, en digital representation av verkligheten, kan skapa nya tjänster och system som bidrar till en ökad säkerhet. Vad händer med olika initiativ, och är en viltskrämmare det senaste skriket för att minska viltolyckorna? Vad företaget Niklas jobbar på heter? Digital Tvilling!

Lägg till lite mer eller mindre planlösa funderingar och ett urval av nyheter så landar vi i ett av de längsta avsnitten på länge. Några halvbommar att stanna till vid lite extra är samtalet med Olle som startar 01.06, och samtalet med Niklas som avgår 27,28. Slutstationen där Järda påannonserar bomstopp sker på pricken 1.00.28.

Till nästa avsnitt är planen att få grotta ner oss i underhåll i allmänhet och regeringsuppdraget om åtgärder för ett effektivt genomfört järnvägsunderhåll i synnerhet. Lysande om du frågar oss!

I årets första avsnitt tillåter vi oss att snöa in på ett ämne som var stekhett under 2023. Självklart är det MPK som vi syftar på, och den gäst som därmed får inleda vår nionde säsong är Christian Ljungdahl.

Handen på hjärtat – under 2023 var det inte mycket som gick som på räls. Punktligheten sjönk, avgångar ställdes in, förare saknades och banvallar blev vattensjuka innan såväl spår som fordon täcktes av snö och is. Men den fråga som främst kom att sätta agendan och göra avtryck var trots allt införandet av MPK.

Vi har fått en pratstund med Christian Ljungdahl som fick i uppdrag att utvärdera införandet. Hur var det att mitt i stormens öga prata med berörda på såväl Trafikverket som hos järnvägsföretagen och entreprenörerna. Varför gick det som det gick, och fanns det ett mått av vad var det vi sa? I samtalet kommer vi också in på det fortsatta arbetet med att stabilisera och utveckla system och funktioner och lär oss skillnaden på MPK Kraftsamling och MPK Fortsättning

Lägg till lite nyheter och förkortningsgenomgång så är vi med andra ord på banan igen, och ni som lyssnar får gärna komma med inspel på ämnen för 2023. Om tre veckor siktar vi på ännu ett avsnitt, dock har vi varken skottat fram vare sig ämne eller gäster så det får bli en överraskning. Så håll i hatten när vinterstormarna passerar så hörs vi i februari.

Som traditionen bjuder avslutar vi året med att låta prominenta gäster sammanfatta det gångna tågåret. Det uppdraget har i år helt utan inbördes tågordning gått till podd-återvändaren Anna Ericsson och podd-debutanten Henrik Dahlin.

Sedan fyra år tillbaka har Järnvägspodden haft som tradition att i årets sista avsnitt summera året som gått, men också i viss mån blicka framåt. Även om det ett år som 2023 då riskerar att bli ett avsnitt som mest spelas i moll var faktiskt inte allt nattsvart. Det ljus i tunneln vi anar kan ju vara ett tåg, eller varför inte en tågplan...

Våra gäster som vi i direkt anslutning till årets sista styrelsemöte för JBS fick vi tillfälle att summera med är Anna Ericsson som tillträdde som trafikdirektör på Trafikverket i februari samt Henrik Dahlin som bytte fönstertåg (MTR) till fönsterlöst (Green Cargo) så sent som i höstas. Det blir ett samtal om året som gått, om hjältar och hårt arbete men också om förväntningarna på T24. Hur har relationerna påverkats, vilka frågor har varit viktiga och hur ska järnvägsbranschen med en vision tackla framtidsutmaningarna. Detta kompletteras med några korta nyheter och programledarnas egna mer eller mindre genomtänkta tankar från rälen.  

Nu tar vi en lite längre paus, men siktar på att vara tillbaka en bit in på nya året. Om vi då ska gå vidare på underhållsspåret, djupa i Obis eller i något helt annat ämne som är framtiden på spåret är ännu oklart. Eller just det, det uttrycket skulle ju parkeras – men om vi i stället tittar i kristallkronan spår vi en ny tid för järnvägspodden efter helgerna.

Ett stort och innerligt tack till alla som ställt upp och medverkat när vi lyft på locket till såväl särskilda som andra järnvägsfrågor detta stökiga T23. Återstår helt enkelt bara att säga ”it’s a wrap” och God Jul och Gott Nytt År!

När det drar ihop sig för avsnitt 13 får man inte vara skrockfull när gästerna plötsligt får förhinder. Tur då att det finns hjältar som både kan och vill axla en fallen mantel, i det här fallet Göran Holmberg som är obehöriga på spåren.

Obehöriga i spår fortsätter på många sätt vara ett gissel. Dessutom verkar trenden gå åt fel håll, att det är allt fler som har svårt att förstå att spåren faktiskt är för tågen och ingenting annat. Men det finns också undantag, och det är i de sydligaste delarna av vårt avlånga land.

Den vi har fått en pratstund med är Göran Holmberg, verksamhetssamordnare inom trafikledningsområde syd, om många av de dimensioner som ryms inom orsakskoden OMÄ. Vi kommer också in på vad som görs, och vad som det kanske borde göras mer av. Exempel på ämnen är kartor, civilkurage och vänskapsbänkar. Vi kommer också in på en nyligen genomförd workshop om suicidprevention, och ett kommande seminarium på samma ämne där engelska och nederländska specialister ska dela med sig av erfarenheter. Så vi lär komma tillbaka till ämnet, men då garantera behörigt utlyst i god tid.

Allt kryddas som vanligt med några korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Vi fortsätter röra oss i olika vimmel och mingel. Den här gången har vi fångat inte mindre än fem röster direkt från mässgolvet på Elmia. Dessa är i tur och ordning Thomas Tydal, Björn Söderberg, Josefine Sandin, Björn Samenius och Henrik Reuterdahl.

På Nordic Rail fick vi under en intensiv dag kringelikroka oss genom mässgångarna på Elmia. Detta zickeli-zackande mellan montrar gav oss möjlighet att snickeli-snacka med inte mindre än fem olika utställare från vitt skilda områden av järnvägsvärlden.

Först ut återser vi Thomas Tydal i ett samtal som bland mycket annat kommer in på tjänsten 1409. Därefter mötte vi Björn Söderberg från EcoRail som var på plats med två stora maskiner i form av en ballastsug och en sprillans ny mätutrustning.

Redan på Train & Rail konstaterade vi att det var få utställande järnvägsföretag. Undantaget som bekräftar den regeln både då och nu var Vy, och därför tog vi oss en pratstund med Josefine Sandin för att höra vad de ser som andra jf inte verkar göra. I detta fullbokade podd-tåg följer sedan Björn Samenius från företaget Artex med ett samtal om bland annat återbruk av tågstolar. Avslutar gör Henrik Reuterdahl från Järnvägsmuseet som slår ett slag för ett efterlängtat återöppnande 2024 av de renoverade lokalerna i Gävle.

Självklart vore det inte ett fullständigt avsnitt om vi inte hängde på lite attachments i form av reflektioner, nyheter och en hint om vad som väntar i nästa avsnitt. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

I december ska JNB 2025 fastställas, och ett stopp på vägen dit är JNB-dagen. Vi satte oss med fyra gäster för att sammanfatta årets upplaga av denna den kanske mest klassiska och traditionstyngda järnvägsträffen av alla.

För första gången på länge har denna podd varit ute och träffat folk, och vad bättre än att då få göra come-back på JNB-dagen som gick av stapeln den 5 oktober. Under ett par effektiva timmar presenterades nyheter parallellt med en icke obetydande del framtidsspaning, specialistmingel och fikapausnätverkande. Det sistnämnda gör att det finns ett visst sorl i bakgrunden vilket vi hoppas inte ska störa ljudbilden.

Våra fyra gäster täcker tillsammans ett brett spektra branschperspektiv. Först ut möter vi Karin Nordner på Trafikverket som är chef på den enhet som producerar och paketerar JNB. Därefter följer i rak tågordning Linda Johansson på DB Cargo, Jakob Fritzell från VR Sverige innan vi som sista vagn avslutar med Armin Ruge på Trafikverket.

Innan vi kommer in på några avslutande nyheter hinner vi fundera kring så skilda områden som vargfrågan (vad är vargen, kommer den eller är den redan här), om SERA bilaga 7 och om det borde instiftas ett Rail Award som skulle kunna vara finalen av JNB-dagen. Det är ju Nobelprisvinnarpresentationstider, och föga överraskande har vi själva redan en rad tänkbara kategorier och vinnare som skulle kunna nomineras. Helt säkert finns det bland er som lyssnar än fler kreativa förslag som ni så klart gärna får dela med er av via jarnvagspodden @ trafikverket punkt se

Om tre veckor är vi tillbaka, eventuellt då med röster från både Nordic Rail och JBS Strategiseminarium. På återhörande!

Vi fortsätter hösten med vad vi hoppas är ett säkert kort. Våra gäster Stefan Pettersson och Joakim Pontén ska se till att projekt SAS – som står för Säkrare arbeten i spår och inget annat – äntligen så att säga får en flygande start.

Att järnvägen är säker är svårt att argumentera emot. Men även solen kan som bekant ha fläckar, och för järnvägen har förutsättningarna att genomföra banarbeten på ett säkert sätt varit lite av vår fläck. Inte alls en blind fläck, men ändå något av en nagel i ögat inom säkerhetsområdet.

De vi får möta är Stefan Pettersson, projektledare, samt Joakim Pontén, biträdande projektledare. Stefan och Joakim berättar bland annat om bakgrunden, om pågående dialog branschen samt om ambitionen att alla nog måste bli lite missnöjda för att de ska känna att projektet gått i mål.

För det projekt SAS har i uppdrag att genomföra berör mer eller mindre allt och alla som verkar på järnvägen. Det rör inte bara regelverk och rutiner, utan lika mycket arbetssätt och planeringsförutsättningar. I tidiga skeden, likafullt som i genomförandet. På Trafikverket hela vägen till enskilda entreprenörer. Med våra gästers egna ord handlar det om ett paradigmskifte och det största omtag branschen gjort.

Vi kryddar detta säkra samtal som vi så klart hoppas inte flyger över huvudet på er som lyssnar med ett kortare nyhetssvep. Vi bjuder också en inblick i vad för olika sorters specialtåg som trafikerat våra spår. Vi vill ju inte uppfattas som uppblåsta på något sätt, men här fanns det saker vi tror inte så många kände till.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi startar upp hösten med en aktuell händelse. Vår gäst Anna-Pia Lingemyr hamnade mitt i mediestormens öga när en nyfiken omvärld ville veta allt om tåg 562 som i spåren av de skyfall stormen Hans medförde spårade ur utanför Hudiksvall.

Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och vi vet mycket väl att många inom järnvägen behövt göra just det detta nådens år 2023. Men när ett tåg spårar ur blir det en alldeles särskild kraftsamling där stordåd behöver åstadkommas på kort tid. Många olika kompetenser behövs, och alla andra sysslor måste för en tid släppas när resenärer, journalister, olycksturister, markägare, utredare, teknikspecialister med flera ska hanteras när ofattbara regnmängder på kort tid skapar en helt ny bäckfåra genom Ostkustbanan.

Vi ska inte gå så långt som att säga att det här var ett varsel om de utmaningar klimatförändringarna innebär för järnvägen, men klart är att konsekvenserna fick hanteras av kollegor i varselkläder.

Vår gäst är Anna-Pia Lingemyr, enhetschef på Underhåll i distrikt mitt, som ger oss en bild av vad det var som hände och hur det kunde hända trots att alla gjort och agerat enligt de rutiner som finns.

En kvart efter larmet var de första kollegorna på väg mot platsen för urspårningen. Utmaningarna i spåren av händelsen var i det korta perspektivet många. När resenärer evakuerats behövde en för tunga kranar bärkraftig väg snabbt byggas i minst sagt vattensjuk terräng. Därefter skulle vagnar utan lyftöglor lyftas tillbaka på spåren, samtidigt som nyfikna skulle hållas på armlängds avstånd.

Vi får säkert anledning att återkomma till ämnet om hur klimatförändringar kan skapa nya utmaningar i hur järnvägar ska byggas och underhållas. Men det får bli en senare fråga, så utöver vårt samtal med Anna-Pia bjuder vi på en kort summering av en sommar där solen lyst med sin frånvaro men där rapporter om olika spår-relaterade störningar duggat desto tätare.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Årets åttonde avsnitt är en sommarspecial där vi återknyter bekantskapen med en tidigare gäst. Med hjälp av såväl backspegel som spåkula låter vi Anders Svenson berätta om en organisation som hade till uppgift att värna både järnväg och järnvägare. 

När vi i februari för första gången mötte Anders Svenson i avsnittet ”I händelse av höjd beredskap” kände vi att det fanns betydligt mer att hämta från denne man som har många järnvägssträngar på sin lyra. Av dessa strängar slår vi nu an den som rör driftvärnet, den organisation som var igång från 1946 till 2005 med uppgift att utbilda de som ville värna järnvägen såväl som järnvägarna.

Bärande beståndsdelar i denna berättelse är bland annat begrepp som Dala Storsund, järnvägspoliser och kombattanter. Var fanns dessa värn, vad hade man för uppgift och hur många ingick? Vi bjuds på ett antal namn och händelser från det förgångna, och tankar om framtiden utifrån omvärldsläget. 

Det var några saker vi inte fick med. Illustratörens namn är Alf Lannerbäck, driftvärnsgården på Gotland låg i Kaupe och namnet på den småländska är Evedal. Dessutom vill Anders som bevis för engagemanget också lyfta att det var driftvärnsmän som på sin fritid och semester reste stugorna på Dala Storsund.

Utöver samtalet med Anders spanar och spånar vi lite kring möjliga ämnen för hösten. Vi bär också en förhoppning om att ni som lyssnar passar på att nyttja sommaren till att fundera ut och därefter maila oss tips på både ämnen och gäster.

Den 28 augusti räknar vi med att vara tillbaka. Ha nu en fantastisk sommar så hörs vi i höst!

I årets sjunde avsnitt är temat kraft och kontakt. Först stiftar vi bekantskap med Jenny Nilsson, projektledare för en kraftsamlande vecka, därefter med Björn Dellås och Anders Eriksson som vet att svara på det mesta (och lite till) om kontaktledningar. 

Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och gud vet att många inom järnvägen behövt göra just det de senaste månaderna. Men den här gången ska det inte handla om planering, utan om underhåll.

Vårt första ämne är SSBv24T23, och bakom denna förkortning döljer drygt 10 större och ett femtio-tal mindre nödvändiga arbeten som genomförs samlat 12-19 juni. Förutom arbeten på Södra stambanan sker också en hel del arbeten på Kust till kust-banan, vilket får långtgående påverkan på olika trafikupplägg. Projektledare med ansvaret att samordna alla arbeten är Jenny Nilsson. Vi fick en pratstund en hektisk dag när nyheten om denna vecka blev medial och Jenny satt i ett flertal intervjuer. Vi under bland annat vad som ryms i hennes uppdrag, hur dialogen med järnvägsföretagen sett ut och hur det varit att samordna arbetena i tider som dessa. 

Från denna kraftsamling i spåren flyttar vi fokus till en helt annan kraftkälla. Vi syftar så klart på vår kontaktledningsanläggning, och här möter vi Björn Dellås och Anders Eriksson från Järnvägsteknik inom verksamhetsområdet Underhåll. Här blir det ett rätt långt samtal om hur vår anläggning mår, vilket underhåll som planeras och  hur tankarna går kring trafikpåverkan. Det blir allt från pottkantsfrågor till funderingar på begrepp som trådapor, kardel-fel och av-visare.

Vi kryddar dessa både samtal med tankar från rälen, samt en och annan nyhet. Dessutom bjussar vi på en förhandslyssning på ett av de budskap som kommer visar och höras i södra Sverige med start den 9 juni. Ämnet är vecka 24, och temat är jobbiga stopp. Om tre veckor räknar vi med att vara tillbaka, hoppas ni inte tycker den pausen är ett allt för jobbigt stopp.

I årets sjätte avsnitt blir det idel nya röster i podden. Gästerna hämtar vi direkt från mässgolvet i Älvsjö, och i tur och ordning möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall, Margareta och Michael Carlsson samt Karin Tufvesson.

Som utlovat bjuder vi denna gång på ett antal röster direkt från mässgolvet på Train&Rail som gick av stapeln i slutet av april. Det fanns så klart mycket att välja på, så se detta som ett litet stickprov på vad som puttrar i branschen. Eller kanske som en motvikt till alla andra röster som i dessa dagar hörs kring varsel och planeringsproblem.

Först ut möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall från Atkins som på mässans första skälvande timmar presenterade en nyhet kring fordonsunderhåll. Det handlar om systemet FORD:s efterföljare som är tänkt att lanseras under nästa år, ett system som berör 60 procent av allt rullande material.

Därefter träffar vi Margareta och Michael Carlsson från företaget Solberga station. Bland mycket annat hade de med sig en tillsyningsman i form av en app. Denna digitala hjälpryttare ska sätta den mänskliga faktorn ur spel genom att bistå så att det vid olika arbetsmoment inte överträds begränsningspunkter för spärrfärd och A-skydd.

Det sista samtalet hade vi med Karin Tufvesson från det nyinrättade kansliet för Järnvägscollege. Vi är ju en bransch som likt många andra är i skriande behov av mer personal. Men ska vi få in nya förmågor måste det ju också finnas utbildningsplatser, och här ska Järnvägscollege samordna både anordnare och utbildningsinnehåll.

Vi kryddar dessa tre samtal med lite eget mässande om ditt och datt, och med det har du knappa 36 minuters podd-massa som kanske inte golvar dig, men som garanterat kommer direkt från golvet.

I årets femte avsnitt gästas vi som av en händelse och i särskild ordning av Anna Ericsson, chef för VO Trafik, samt Jessica Söder Sörling, Enhetschef Kapacitetsoptimering Nord. Våra ämnen är särskild händelse och ansökningsläget i T24.

Det är, utan att gå in på detaljer, fortsatt tuffa tider för alla järnvägare. Men man behöver inte vara en drömmare för att se att det finns ljuspunkter.

Inleder gör vi med Anna Ericsson som i februari blev ny chef för Verksamhetsområde Trafik. Att det blivit en rivig start är kanske årets understatement, men vi vågar ändå ställa fråga om hon kom till järnvägen och fick det bra! Även om vi pratar om flera saker ligger fokus för samtalet så klart på Särskild händelse, en arbetsmetodik för krishantering som nu testas för första gången på Trafikverket för att kraftsamla kring de utmaningar som finns kring nuvarande och kommande tågplan.

Därefter lyfter vi blicken och tittar traditionsenligt på ansökningsläget till T24. Vår gäst är Jessica Söder Sörling, som har den lååånga titeln Enhetschef på kapacitetsoptimering Nord avdelning Ttrafikplanering. Det blir en del siffer-exercis, en del tidplaner men också en del optimism. För viss förbättring syns ändå i systemen, och dessutom kommer erfarenheterna från förra året väl till pass när rekordmånga (13 500) tåglägen från 52 operatörer (fyra fler än 2023) ska pusslas/planeras in.

Förutom att be er hålla två tågplaner i huvudet samtidigt bjuder vi på några korta nyheter. Nästa gång kommer vi bjuda på ett antal röster fångade på mässgolvet under Train & Rail. Hoppas vi ses där!

Den här gången tar vi sikte på begreppet tillgänglighet. Det handlar inte bara om hissar, appar och låg instegshöjd till fordon, utan lika mycket om turtäthet och planering. Våra gäster är Anna Hansson, Ellinor Nyberg och Pontus Gunnäs.

Självklart ska järnvägen vara för alla, men vet vi att den är det? Och hur arbetar vi i så fall för att täta till eventuella gap mellan oss i branschen – och kanske än viktigare, mellan olika transportslag - så att hela resan fungerar? Det här är några av frågorna vi tänkte närma oss i detta vårt 101:a avsnitt.

Vi börjar med ett samtal om stationsutformning med Anna Hansson och Ellinor Nyberg. Vilka krav ställs på järnvägen, och är det samma krav som på andra transportslag? Hur samverkar vi, och med vilka? Vem är bäst på tillgänglighet, och vilket land har vi som förebild?

Därefter har vi fått en pratstund med Pontus Gunnäs, affärschef Tåg på Västtrafik. Nu vidgar vi begreppet tillgänglighet till att också handla om bland annat turtäthet och fordonstyper. Just Västtrafik har ett stort antal olika fordonstyper, dessutom står man inför en investering i nya fordon som just nu testas. Åtminstone en av programledarna får något drömskt i blicken av allt littera!

Innan vi rundar av bjuder vi självklart också på lite reflektioner och – för första gången, enstaka kraftuttryck! Vi vill också tacka lyssnaren Martin för dels fina ord, dels ett detektivarbete som nu gör att de förlorade avsnitten från denna podds tillblivelse nu är återfunna och hemhämtade!  

På återhörande.

En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell.

Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit…

Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om  man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt).

Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man på Stockholmsmässan när järnvägsbranschen knackade på, och vad har han själv för relation till järnvägen? Dessutom får vi några medskick om trender i mäss-världen, råd om vad man som utställare ska bjuda på och inte minst tänka på. Vi reder också ut om spåren går hela vägen fram till mässan.

Sist ut så går vi då alltså till botten med hur Järnvägspodden en gång kom till. Den som hjälper oss skingra dimridåerna kring poddens gryning är SJs presschef Tobbe Lundell. Så vitt vi vet verkar dessa tidiga avsnitt inte längre finnas bevarade, men hur tycker han att vi har hanterat hans arv och vad skiljer podden idag med podden b.c. (before carlsson)?

Lägg till lite reflektioner, kreativt ordskapande och några ord om punktlighet så har du avsnitt 100 väl sammanfattat.

På återhörande.

Årets andra avsnitt ägnas helt åt en lika angelägen som aktuell fråga – hur vi riggar oss för att stå pall när världen verkar vara på väg att helt spåra ur. Våra gäster är Minna Nyman, Anders Svenson och Michael Englund.

Vi lever i en orolig tid, med flera lika reella som skrämmande hot. Den här gången lyfter vi på locket till frågan om järnvägens roll, uppgift och ansvar i händelse av höjd beredskap och i förlängningen krig. Vad gäller för transportsektorn i allmänhet, och en avreglerad järnväg i synnerhet? Hur säkrar vi vårt lands transportförmåga, och hur kan vår bransch bidra till en hög tröskeleffekt?

Vi har bjudit in tre gäster som jobbar med olika perspektiv på säkerhet, samhällsskydd och beredskap. Vi kommer blicka både bakåt och framåt, givetvis också österut. Inleder gör vi med ett matigt samtal med Minna Nyman och Anders Svenson på Trafikverket. Bland mycket annat reder vi ut skillnaden mellan beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet, gör en resa genom driftvärnens historia och får ett scenario för trafikering utan el, tele eller IT.

Därefter fyller Michael Englund från Jernhusen på med kompletterande perspektiv. Samarbete och samverkan är ledord, men vi får också ta del av insikter om forum som TP-sams, internationella erfarenheter och ett antal one-liners.

Som vanligt kryddar vi dessa samtal med lite egna reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor hoppas vi få höras igen. Tack för att du lyssnar!

Att det inte är glass och ballonger varje år är sen gammalt, så vi förpassar 2022 till arkivet och tar som sanna optimister sats mot järnvägsåret 2023. Inleder gör vi dock i mer realistiska spår när vi med Ulrika Geeraedts och Gustaf Engstrands hjälp får en inblick i framtiden för nya stambanor.

Även om över en miljon persontåg rullade in till sin slutstation förra året rullade ändå långt ifrån allt järnvägens väg 2022. Och det är ju inte bara tåg som ska nå sin ändhållplats, samma gäller även olika projekt. För Trafikverkets absolut största projekt kom det dan före dopparedan ett besked som påverkar både tidtabell och färdväg. Vi pratar så klart om Nya stambanor, där Trafikverket den 23 december fick i uppdrag att avbryta en del, pausa en annan och sänka kostnaderna för en tredje.

Så vad händer nu? För att ge oss en bild av vad beslutet innebär, hur uppdragen formulerats och när de ska besvaras har vi ringt upp Trafikverkets programchef Ulrika Geeraedts. Och när vi ändå hade Ulrika på tråden passade vi på att höra oss för om hennes bild av på järnvägen utifrån sin bakgrund som regional utvecklingsdirektör.

Därefter kommer turen till Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen, som får ge röst åt reaktionerna från de som var tänkta att dra nytta av de nya banorna.  Finns det utrymme för optimism, eller är det nu som realisterna kliver in på banan för att komma framtiden på spåren? Hur Tågföretagen vill involveras i det kommande arbetet, och om beslutet påverkar relationen med politiken är andra frågor vårt samtal med Gustaf kommer in på.

Allt detta kryddar vi som vanligt med lite järnvägsnyheter och egna reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

Tiden har kommit att summera järnvägsåret 2022. Enligt traditionen ombesörjs det av en prominent gäst, men ett år som 22 kör vi extra allt och dubbelt upp genom att bjuda in Roberto Maiorana och Ted Söderholm.

Det blir stort och smått, men kanske framförallt långt när dessa bägge järnvägsdrakar tar till orda. Även om samtalen inte viker för det svåra andas de också optimism. För så är det ju, att drakar sägs lyfter i motvind – passande ett år som fått epitetet ”en perfekt storm”.

Först ut är det Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana som tidigare i år gjorde sitt sjunde intåg i podden. Nu när det kanske blåser upp till ännu en storm undrar vi försiktigt om smekmånaden är över, om framtiden för JBS och varför flyget törs vara kaxigare tåget.

Vill man hellre inleda med ett branschperspektiv hoppar man ca 25 minuter in i avsnittet. Då får man ta del av spaningar från Tågföretagens ordförande, tillika Green Cargos vd, Ted Söderholm. Även här avhandlas vindbyar av olika styrka, allt från T22 och 23 till lokförarbrist och rälssprickor.

De två långa samtalen gör att det nära nog blir stiltje på reflektions- och nyhetsdelen. Vi spelar helt enkelt bollen som den ligger, i alla fall i väntan på den magiska silverkulan.

Totalt har podden laddats ned drygt 17 000 gånger under året, och därför vill vi avsluta med att rikta ett stort tack till er som lyssnar. Med det återstår bara att från oss båda till er alla önska en riktigt God Jul och ett Gott Nytt (järnvägs)år.

Temat för vårt 14:e avsnitt har en röd tråd men två huvudrollsinnehavare. Rollbesättningen utgörs av inga mindre än Johan Wadman från Svensk kollektivtrafik och Ulrika Westerberg från Trafikverket.  

I årets fjortonde avsnitt har vi riggat scenen med två i våra ögon lika nya som spännande gäster.

Först ut gör Johan Wadman, vd på Svensk kollektivtrafik, entré. Vi kommer under ett ganska långt samtal in på allt från turerna runt T23 till hur pandemi och andra omvärldsfaktorer påverkat den upphandlade trafiken. Innan eftertexterna börjat rulla har vi dessutom kommit in på frågan om hur stor del av verksamheten som utgörs av järnväg, samt Johans tankar kring uppdrag, fordon och tidtabeller.

Den röda tråden till vår andra akt må vara aningen långsökt, men vår gäst är type-castad för att informera om det projekt som haft stor påverkan på inte minst annat kollektivtrafiken i Stockholm. Så när nu Ulrika Westerberg träder in i handlingen handlar det om premiären på en dokumentär-film där såväl historien, politiken och projektet spelar sina bi-roller i skuggan av filmens självklara stjärna.  Vem det är? Självfallet pratar vi om Getingmidjan!

Utöver dessa samtal blir det som vanligt lite reflektioner från birollsinnehavarna samt korta nyheter. Nästa avsnitt kommer den 12 december – alltså annandag T23! Då tänkte vi summera året tillsammans med två garanterat huvudrollsvärdiga namn och röster.

Datumet för en ny tågplan, dessutom byggd på verktyg framtagna inom projekt MPK, närmar sig med stormsteg. Det innebär en minst sagt hektisk tid för många när alla pusselbitar ska komma på plats. Våra gäster Mats Berlin och Lina Lagerroth ger oss en insyn i arbetet.

”En perfekt storm” är ett uttryck som använts för att beskriva ett både turbulent och utmanande år för många inom järnvägen. Och det ser nu ut som det dröjer ytterligare en tid innan det bedarrar, för under hösten har ännu ett orosmoln tornat upp sig. Det handlar så klart om införandet av MPK.

För att få en inblick i var vi står just nu i arbetet med både T23 och MPK gästas vi av Mats Berlin från Trafikverket och Lina Lagerroth på Tågföretagen. Det vi serveras blir så klart en ögonblicksbild för tiden är knapp, mötena är många och tempot högt när all hård- och mjukvara ska komma på plats inför den 11 december.

Våra två samtal kompletteras som vanligt med korta nyheter och reflektioner.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

För att tackla de utmaningar inte minst T22 bjudit järnvägen på behöver branschen locka fler att söka sig en yrkesbana inom järnvägen. Moa Bäckstedt och Linda Ekholm från JBS Kompetensförsörjning ger oss en lägesbild av hur det ska gå till.

Branschens behov av att få fler att söka sig till en bana (eller flera) inom järnvägen är stort, oavsett om vi pratar om trafikledare eller planerare, förare eller järnvägstekniker. Listan kan göras lång, och berör alla delar av branschen vilket är skälet till att JBS har startat initiativet Kompetensförsörjning.

Så för att få svar på vad som nu sker för att vi ska bli fler har vi bjudit in Moa Bäckstedt med hemvist Trafikverket, och Linda Ekholm på Tågföretagen. Vad gör en bransch attraktiv? Vilken målgrupp vill vi främst locka till spåren, vilka andra branscher konkurrerar vi med och hur ska vi utbilda och öva de som med hjälp av järnvägsjobb.se eller filmer i sociala medier känner sig träffade av våra lockrop?

Samtalet med Moa och Linda kommer in på allt detta, men också på den guide eller instruktionsbok som initiativet tagit fram med hjälp en extern aktör. Det handlar om järnvägens EVP, vårt arbetsgivar-erbjudande, som ska svara på vilka vi är, vad vi gör och hur vi gör det? Hela 1700 järnvägare har involverats i arbetet, och nu hoppas vi kunna bidra till att denna guide till attraktivitet sprids ut i branschens alla vrår.

Samtalet med Moa och Linda kryddas som vanligt med lite reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

I årets 11 avsnitt tar vi oss an en fråga som berör punktlighet, säkerhet och arbetsmiljö. Det handlar såklart om obehöriga i spår, och de gäster som ger oss olika perspektiv är Johan Fredin Knutzén, Anita Kempe och Lennart Larsson.

Det här blev kanske lite att bita i, men så är obis ett ämne som både berör och påverkar. Så förbered dig för en knapp timme på temat obehöriga i spår. En tröst är kanske att de två programledarna på grund av var sin man-cold ändå håller sig på behörigt avstånd från både varandra och gäster!

Först ut är Johan Fredin Knutzén som beskriver sig själv som en tågälskande psykolog. Under flera år har han studerat hur man kan komma åt obis-problematiken – bland på uppdrag av TTT. Idag är han doktorand vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

Från Johans psykologiska perspektiv tar vi steget in till förarhytten. Vi har samtalat med Lennart Larsson, som har kört både person- och godståg, för att få ta del av såväl perspektiv som egna upplevelser från en lång karriär på spåren.

En lång spårbunden karriär har även vår sista gäst. Med 30 års erfarenhet från trafikledning är Anita Kempe väl lämpad att ge en bild från den operativa verkligheten inne på en trafikledningscentral. Vad händer när det samtal du inte vill få ändå kommer.

Som vanligt kryddar vi avsnittet med lite reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Tillbaka efter en lång och het sommar kick-startar vi hösten med ett perspektiv som vi tidigare pratat mycket om – men kanske inte så mycket med. Därför lämnar vi nu terminens startblock tillsammans med Jonas Friberg, ordförande för Resenärerna.

Den sommar som nu är på väg att tona ut i höst har utan att överdriva varit utmanande för järnvägen. Väder, IT-system, banarbeten och bemanning är några områden där svarta rubriker braskat på både skärmar och löpsedlar. Men vad tycker de som i ur och skur på våra spår färdas mot sina mål och måsten?

För att komma lite närmare just detta kundperspektiv ringde vi upp Resenärernas ordförande Jonas Friberg.  Vad fungerar idag, vilka förbättringsområden ser dom? Samarbetar man med branschen, och i så fall hur och med vilka aktörer? Möts man på samma plattformshalva?

Förutom allt detta får vi även reda på vad Resenärerna är för organisation, vilka som är medlemmar och inte minst en bakgrund till Mannen som tog tåget, den hash-tag Jonas använder sig av på LinkedIn. Det visade sig nämligen att Staffan inte var den enda i detta samtal som stolt refererar till sig själv som extraintresserad av järnväg.

Som vanligt toppas anrättningen med reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande då.

I vårsäsongens sista avsnitt gör vi en avstickare där resan i sig var tänkt att vara både mål och mödan värd. Det blev också ett äventyr, men inte som det var tänkt. Våra gäster är Henrik Reuterdahl och Mårten Dunér från Järnvägsmuseet.

Det blir inte alltid som man tänkt sig, och istället för en magisk tur till Kiruna blev det en utflykt till Bollnäs. Dessutom för bara en av programledarna, och till råga på allt med en lite provisorisk fältutrustning. Så ett varningens ord kan vara på sin plats, för i denna sommarspecial blir det hardcore på en helt ny nivå med en tydlig ljudkuliss av järnväg när 11 klassiska vagnar rullar norrut.

Ämnet för denna sommarspecial är tågturism, och våra guider i ämnet är alltså den ständigt återkommande Henrik Reuterdahl samt tågets hovmästare Mårten Dunér. Saker som de två samtalen spårar in på rör exempelvis starten på nöjesresande med tåg, lyxtåg i när och fjärran samt klassiska sträckor och destinationer. Vi kommer även in på vad utsikten från kupén kan bjuda på, och inte minst insikt om vad man genom åren har tillagat och serverat på järnvägens rullande restauranger.

Så luta dig tillbaka och låt dig serveras detta stycke järnvägshistoria inspelat i en förstaklass-vagn från 50-talet på väg mot Kiruna, Malmbanan och midnattssolen. Med detta avsnitt tar vi en paus och siktar på att vara tillbaka den 29 augusti. Går allt som på räls blir det med ett tydligt resenärsfokus. Ha nu en fantastisk sommar! 

I årets åttonde avsnitt tar vi med benäget bistånd av Håkan Äijä sikte på det nyligen redovisade och flitigt debatterade regeringsuppdraget om visst underhåll i egen regi. Men vad är visst underhåll, och hur definieras i egen regi?

Åtgärder för visst underhåll i egen regi – så hette det regeringsuppdrag som Trafikverket fick i slutet av 2021. Nu har uppdraget besvaras, och i en rapport beskrivs hur Trafikverket nu tänker ta sig an frågan. För till skillnad mot när frågan utretts tidigare finns nu en konkret plan där Trafikverket kommer ta över planering och produktionsledning på tre baskontrakt.

Så vad behöver då komma på plats innan Trafikverket tar plats i regissörsstolen? När sker det, och hur valdes de tre kontrakten ut? Hur påverkas maskinmarknaden, och hur har det varit att balansera i en fråga där många har starka åsikter?

Allt detta och mycket mer pratar vi alltså med uppdragsledaren Håkan Äijä om. Vi får en färdplan och en tidplan, och ett medskick om att det bara är tillsammans som vi kan se en bättre effektivitet och ökad innovationstakt. 

Som vanligt bjuder vi även på lite gott och blandat i form av nyheter och reflektioner. Ulf hälsar också att han vet att det heter nationell plan och inte national plan, men vi är ju bland vänner så det får vi bjuda på.

Om tre veckor är vi tillbaka med en sommarspecial, och då hoppas vi själva vara ett rullande materiel! Hoppas vi hörs då!

I årets sjunde avsnitt lyfter vi först på locket till ERTMS och därefter till en beprövad men för järnvägen ny teknik som ska öka säkerheten vid plankorsningar. Gästar oss gör Christoffer Craaford och Torbjörn Biding.

För 18 månader sedan började Christoffer Craaford på Trafikverket, nio månader senare tog han över som projektchef för ERTMS efter Anders Åkeson. Vi var nyfikna på vem denne Västeråsare som nu leder ett av de mest genomgripande järnvägsprojekten är, hur han ser på sitt första år och så klart – vad som händer inom ERTMS-projektet. För Christoffer är tydligt med att det är nu det händer!

Något som dessvärre också händer är olyckor vid oskyddade plankorsningar. I mitten av maj demonstrerades en ny teknik som är resultatet av en innovationsupphandling inom projektet ”Varning för ankommande tåg i oskyddade plankorsningar”. Den som vet allt om både tekniken och de möjligheter som den skapar är utredningsledaren Torbjörn Biding.

Dessa två samtal kryddas med för våra mått mätt korta och sparsmakade reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Att trafik- och kapacitetsplanering kan ha vitt skilda tidshorisonter blir tydligt när vi med hjälp av våra gäster närmar oss de bägge storheterna TTR och T23. Vad är nytt, vilka datum ska man håll koll på och hur ser dialogen med branschen ut?

Vi inleder avsnittet med TTR, som idag står för Timetabling and capacity redesign. TTR är  ett initiativ från RNE med det övergripande målet att harmonisera den europeiska tilldelningsprocessen. Projektledare i Sverige är Hanna Melker, och vi undrar så klart hur införandet av TTR kommer  påverka den svenska järnvägsbranschen.

Efter denna spaning som faktiskt sträcker sig hela vägen till T29 dyker vi ner i något som är mycket mer här och nu. Vi har fått en pratstund med Mats Berlin som ger oss en lägesbild kring konstruktionen av T23. För första gången görs arbetet med lösningarna i MPK, och som alltid med nya system finns ett visst mått av inkörningsproblem. Mats ger oss en uppdatering om läget samt också datumen för samråd och fastställelse. Allt hittas på den nya adressen bransch.trafikverket.se

Utöver våra gästers perspektiv på kapacitet får vi ett helt gäng förkortningar till livs. Allt detta gör att vi utnyttjar vår egen kapacitet till max och att vi efter ett par korta nyheter och tips på evenemang rullar in på dryga 42 minuter. 

Om tre veckor är vi tillbaka, då ska vi prata varning för tåg och ERTMS.

I detta annorlunda, eller ska vi kanske hellre säga unika, avsnitt får alltså våra två programledare resonera helt på egen hand. Bland de ämnen som detta gästfria samtal spårar in på finns nedsättningarna på Södra och Västra stambanorna samt vad som är på gång inom TTT, JBS och MPK. I ett avslutande kort nyhetssvep konstateras också att två podd-bekantingar nu gör gemensam sak.

Om och hur vi klarade denna gästlösa prövning lämnar vi så klart åt er lyssnare att avgöra. Vi påminner också om att du ytterligare en tid kan göra din röst hörd i vår pågående undersökning.

Om tre veckor är vi tillbaka, då med gäster J På återhörande!

Hur har den första tiden varit, vad är det första han tar tag i och hur ser han på varumärket järnväg? Frågorna till Roberto Maiorana är många, men så är det ju inte varje dag Trafikverket får en ny generaldirektör. Hans uppdrag vilar tungt i frågor om kompetens, kostnadskontroll och kommunikation. Det sistnämnda gjorde oss nyfikna på om och i så fall hur kommunikationsarbetet påverkas av att det är en ny gd i stan. Bäst lämpad att svara på de funderingarna är så klart Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr.

Som vanligt kompletteras samtalen med lite egna reflektioner och några korta nyheter. Vi hoppas att ni är många som tar tillfället att svara på den enkät om Järnvägspodden vi har ute. Vi vill fortsätta vara intressanta och relevanta så all feedback vi kan få hjälper oss bli bättre! På förhand säger vi därför som vi avslutar våra samtal – stort tack för att du tar dig tid för Järnvägspodden!

Ta mig till Järnvägspoddens undersökning