Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.

Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.

–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Varifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?

Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.

Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?

Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?

Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.

Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?

Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?

Läs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).

Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).

Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.

– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.

Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?

Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?

Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?

Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?

Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?

Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?

Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).

Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? 

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?

Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?

Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?

Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?

Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?

Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.

Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?

Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?

EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?

Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?

Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?

Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?

Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?

Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?

Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?

Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?

När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?

Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur uppkommer en folketymologi?

Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? 

Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?

Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?

Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?

Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? 

Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?

“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?

Kan ordet unik kompareras?

Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?

Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?

Vad betyder positiv, komparativ och superlativ?
Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?
Vad är metakomparation?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?

Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?

Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?

Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?

Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?

Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det finns inte kaffe, eh? den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?

En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?

Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?

På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?

I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?

Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?

Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?

Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?

Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?

Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?

Är ordet rumphugget på väg att försvinna?

När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förr betydde det går som tåget att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har används uttrycket “som ett brev på posten” idag?

Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?

Betyder ”blomma ut” att nå sin fulla potential eller att vissna?

Hur har uttrycket ”hänga ihop som ler och långhalm” gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?

Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?

Vilka dialektområden finns i Norrland?

Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?

Vad har ordet he för etymologi?

Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?

Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?

I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?

Läs om Norrländska mål från ISOF.

Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).

Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)

Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)

Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)

Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Används så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”

Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? 

Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?

Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?

Varför säger folk liksom?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?

Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?

När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?

Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?

Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?

Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?

Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. 
Programledare Emmy Rasper.

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?

Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?

Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?

Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?

Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?

Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?

Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?

Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?

Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?

Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?

Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?

Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem bestämmer vad ett land ska heta?

Vad finns det för officiella regler kring länders namn?

Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?

Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?

Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?

Varför heter staden Bombay också Mumbai?

Hur har Calcutta blivit Kolkata?

Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer ordet mönstring?

Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?

Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?

Vad är utmärkande för det militära språket?

Varför används många akronymer inom försvaret?

Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?

Har ordet polimasa någon militär koppling?

Har det militära språket påverkat allmänspråket?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är korrekturläsning?

Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?

Vad har hänt med yrket korrekturläsare?

Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?

Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?

Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?

Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? 

Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?

Varför har en del börjat säga “en fena på något”,  heter det inte “fena på något” utan “en”?

Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?

Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?

Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Håller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?

Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?

Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?

Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?

Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?

Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?

Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. 

Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.

Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. 

Programledare Emmy Rasper.

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer seden att skriva julklappsrim?

Vad är poetisk licens?

Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?

Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? 

Från:

Cecilia Uddén, Mellanöstern

Andreas Liljeheden, Bryssel

Filip Kotsambouikidis, Grekland

Johanna Melén, Moskva

Johan Mathias Sommarström, Istanbul. 

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?

Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?

Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?

Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?

Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?

Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?

Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?

Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?

Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?

Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?

Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?

Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?

Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?

Hur ska ordet alternativ användas korrekt? 

Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?

Hur kan man missförstå någon rätt?

Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?

Är hundpall ett ord? 

Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?

Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?

Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer uttrycket "det vete katten?"

Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?

Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?

Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?

Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?

Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?

Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?

Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?

Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?

Varför säger en del interjuv?

Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror.

Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon.

Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling.

Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas?

Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar.

Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god?

Varför stavas Gud ibland med versalt G?

Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska?

Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet?

Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud?

Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang?

Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots?

Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa?

Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt?

Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb?

Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?

Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?

Varför har olika språk olika talsystem?

Hur fungerar de danska och franska talsystemen?

Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?

Vad är en femfemma?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”.

Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.

Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.

Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.

Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.

Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.

Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.

Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.

Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.

Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som  ett “riktigt ord”?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt?

Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer?

Har svenskan extra många hälsningsfraser?

Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”?

Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår.

Varifrån kommer hälsningsordet tjenare?

Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån kommer ordet frisyr?

Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?

Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?

Var kommer ordet kalufs ifrån?

Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?

Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?

Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?

Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".

Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?

Har ordet absolut blivit vanligare?

Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bör förkortningar alltid skrivas ut?

Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?

Ska man alltid ha punkter i förkortningar?

Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?

Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”?

Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?

Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?

Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?

Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?

Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?

Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?

Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera?

Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig?

Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad?

Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda?

I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på?

Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.

Vad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?

Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?

Varför heter bålgeting just så?

Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?

Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?

Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”?

"Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?

Vad har hänt med var och vart?

Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?

Vilka regler gäller för användningen av innan och före?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är ett inkluderande språk?

Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?

Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?

Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?

Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.

Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?

Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk.  Programledare Emmy Rasper.

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?

Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?"

Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?

Är det artigare med negerande frågor?

Varför säger en del meningar som  “Vi måste undvika att folk inte dör”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.