Den har kallats en riskabel chansning, men också ett militärt genidrag – Ukrainas offensiv in i Ryssland. En operation som inte bara verkar ha överraskat ryssarna, utan även Ukrainas allierade. Men vad betyder denna offensiv? Får den Putins hot om vedergällning för den som korsar den ryska gränsen att klinga tomt? Ger den Ukrainas allierade ett kvitto på att deras stöd kommer väl till användning? Eller är det upptrappning som ökar ryssarnas stridsvilja?

Medverkande: 

Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Maria Engqvist, analytiker och projektledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag är regimen i Iran en fiende till väst, med en religiös diktatur som styrt landet sedan revolutionen 1979, där man störtade den sista shahen, även han en envåldshärskare. Men innan dess fanns det under en kort tid ett styre som närmade sig demokrati men som slutade i en statskupp 1953. En statskupp planerad och stödd av CIA och MI6 med syftet att ta kontroll över Irans olja. Men vad blev det egentliga resultatet? Vill väst ens ha demokrati i mellanöstern? Och vad hade Iran varit för land utan kuppen -53?

Medverkande: 

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Avsnittet spelades in under vecka 25, i slutet av juni 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur hanterar högern i olika länder detta dilemma? Vad har det för bäring på kommande val? Och vad händer med demokratin om nationalister och högerradikaler får sätta agendan?

Medverkande i studion: 

Ann-Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.

Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram. 

Medverkande i inslag: 

Sanna Salo, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet, FIIA

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historien skrivs inte bara i böcker, utan även i det offentliga rummet. Varför och hur vi låter monument och minnesmärken ta plats på våra gator och torg är en komplicerad fråga. Går det att påverka vad vi minns och vem ska ha makten över vilket minne som får synas?

Gäster:

Johanna Mannergren Selimovic, docent i freds- och utvecklingsforskning och associerad seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.

Robert Stasinski, kurator, konstnär och chefredaktör för tidningen Konstnären.

Programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljontals människor måste redan fly sina hem på grund av klimatförändringar. Och de kommer bli allt fler. Men vad de här migranterna har för juridisk status och vem som ska ta ansvar för dem är en komplex fråga. Och hur ska vi kunna hjälpa dem?

I det här avsnittet av Utblick pratar vi om klimatmigranter, om hur världssamfundet hanterar frågan och varför de som flyr undan naturkatastrofer inte kan kallas flyktingar.

Gäster:

Margareta Wahlström, ordförande för Rödakorset Sverige, tidigare FN:s assisterande generalsekreterare för humanitära frågor och FN:s samordnare för katastrofhjälp.

Elin Jakobsson, forskare på UI:s program för global politik och säkerhet. Elin har disputerat i internationella relationer och jobbar med frågor som internationella normer, katastrofriskreducering och klimatdriven migration.

Programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har precis hållits parlamentsval i Katalonien. Och snart hålls det val i Skottland. Men vad betyder valresultaten för respektive nations strävan efter att bli självständiga? Och är självständighet ens möjligt? I det här avsnittet av Utblick, Utrikespolitiska institutets podd, diskuterar vi längtan efter självständighet och förutsättningarna för Katalonien och Skottland att bli egna stater.

Medverkande: Niklas Bremberg, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet Europaprogram, och Lena Karlsson, redaktör för institutets tidskrift Världspolitikens Dagsfrågor.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pandemier, antibiotikaresistens, klimatförändringar och cyberattacker. Vårt sätt att leva gör att kriser utan tydliga början och slut blir fler. Hur kan man få syn på smygande kriser innan de blivit akuta och vad går det att göra i ett tidigt skede? 

Medverkande: Alina Engström, analytiker vid UI:s Europaprogram, och Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. 

Redaktör och programledare: Jalal Lalouni 

Mer info på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förenade Arabemiratens strategiska och militära ambitioner krockar allt oftare med Turkiets expansiva utrikespolitik. Maktkampen har kallats ”Mellanösterns farligaste fejd” och regionens nya kalla krig. Vad handlar den om och hur börjar det? 

Medverkande: Bitte Hammargren, Turkiet- och Mellanösternanalytiker med mångårig erfarenhet som journalist, och Paul Levin, docent i internationella relationer och föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Båda är knutna till Utrikespolitiska institutet. 

Redaktör och programledare: Jalal Lalouni 

www.ui.se/utblick

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den här podden rör vi oss från Nagorno-Karabach, som Armenien och Azerbajdzjan tvistar om, via de georgiska utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien till striderna i östra Ukraina. Långvariga olösta konflikter som Sverige vill fokusera på som ordförande för OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2021. 

Varför är konflikterna så långdragna och vad krävs för att de möjligen ska lösas? 

Medverkande: Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet på UI, och Henry Wathen, som sedan 2003 haft en rad olika internationella uppdrag för Folke Bernadotteakademien, framför allt i Georgien.  

Redaktör och programledare: Jalal Lalouni 

Fördjupa dig på ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Utblick, en podd från Utrikespolitiska institutet, tittar vi närmare på svenskars och andra européers syn på Kina. Varför är så många svenskar negativt inställda till Kina och hur påverkar européers syn på Kina relationerna mellan Europa och Mittens rike?

Medverkande: Björn Jerdén, chef för Utrikespolitiska institutets Asienprogram, och Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Redaktör och programledare: Jalal Lalouni

Fördjupa dig på ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I premiäravsnittet av Utblick, en podd från Utrikespolitiska institutet (UI), blickar vi bakåt och framåt för att bena ut USA: Mellanösternpolitik. Hur ser Trumps vänner i Saudiarabien och Israel på att han nu får lämna Vita huset och hur kommer det bli med Iranavtalet nu när Biden tar över?

Medverkande: Rouzbeh Parsi, chef för UI:s Mellanöstern och Nordafrikaprogram, och Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

Redaktör och programledare: Jalal Lalouni

Fördjupa dig på ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The radical right is gaining power, in Europe and in the world, and more mainstream rightwing parties are confronted with a choice: Do they reject cooperation with radicals as a matter of principle, or do they collaborate with them to advance their policy agenda. In this episode of Utblick Extra we talk to Sanna Salo, researcher at the Finnish Institute of International Affairs, who has studied this topic.

Participating: Samma Salo, researcher at FIIA

Editor and host: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonen i det politiska samtalet har hårdnat. Och lyssnar vi på den offentliga debatten, både ute i världen och här hemma i Sverige, så verkar klyftan mellan meningsmotståndare bara öka. Men är det verkligen så? Vad är det i det politiska samtalet som har förändrats? Och hur påverkar det demokratin, här hemma, globalt och under supervalåret 2024?

Medverkande:

Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.

Åsa Wikforss, professor vid Stockholms universitet, filosof och ledamot av Svenska Akademien.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer om UI, titta in på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under de senaste åren har vi sett en tillbakagång för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter i flera länder – flera som vi skulle kalla för demokratier. Samtidigt breder militariseringen ut sig. Hotet utifrån har blivit ett argument för upprustning, ”hårdare tag” och politiska reformer. Och globalt ställda mål om nedrustning framstår som alltmer avlägsna. Men finns det ett samband mellan attityder om jämställdhet och frågor om säkerhetspolitik? Hur påverkar graden av representation debatten, och beslut om fred och säkerhet? Och hur ser framtiden ut för jämställdhet i säkerhetspolitiken?

Medverkande:

Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet och aktiv vid Alva Myrdal-centrum.

Agnes Hellström, journalist, författare och tidigare ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, aktuell med boken ”Fredsfittan”.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i hela världen.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Redaktion för Utblick live på Kulturhuset:

Jennifer Bergman

Astrid Brodén

Julia Kviberg

Ebba Kongstad

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I mars håller Ryssland presidentval, ett val där Vladimir Putin med största sannolikhet ser till att behålla makten. Men trots Putins alla möjligheter att styra slutresultatet av valet, har han vidtagit flera åtgärder för att tysta eller försvåra motståndet ytterligare. Fredagen den 16 februari kom ännu ett slag mot oppositionen. Ryska myndigheter meddelade att oppositionsledaren Alexej Navalnyj hade avlidit i fängelset. Så hur ser den ryska oppositionen ut? Vad spelar Navalnyjs död för roll? Och vad kan ett till synes redan avgjort val i Ryssland ha för konsekvenser?

Medverkande:

Amanda Valentin, jurist, skribent och valobservatör, som följt Ryssland i många år.

Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bilden av krig, alltså den som förmedlas av experter och journalister, är en av de faktorer som formar opinionen och därmed politiken. Så hur rapporterar man från en konfliktzon? Vad finns det för utmaningar? Och vad händer om inga oberoende journalister kan berätta vad som händer i ett krig?

Medverkande: 

Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter på Sveriges television.

Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas president Xi Jinping har vid flera tillfällen uttryckt att Kina och Taiwan förr eller senare ska återförenas. Men det verkar inte vara något som taiwaneserna är intresserade av, något som även avspeglas i det taiwanesiska valresultatet. Så vad är Taiwan för spelare i världen ekonomiskt och politiskt? Hur viktigt är ett fritt Taiwan för väst? Och vad händer om Kina bestämmer sig för att invadera önationen?

Medverkande:

Alexis von Sydow, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig i Ukraina har nått sin andra vinter. Samtidigt ser USA och Europa över hur ett fortsatt stöd för Ukrainas försvarsinsats ska se ut när budgetcykler, val och inrikespolitik ska gå ihop. Så vad behöver Europa göra för att stödja Ukraina på bästa sätt? Kan väst matcha Rysslands produktion av krigsmateriel när Ryssland ställer om alltmer till en krisekonomi? Och hur viktig är den europeiska opinionen för att Ukraina ska få den hjälp hon behöver?

Medverkande:

Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, SiEPS.

Fredrik Löjdquist, chef över Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit ett händelserikt år i världen – något 2024 också ser ut att bli. I det här avsnittet av Utblick frågar vi representanter från alla våra program och kunskapscentrum om vad de tycker är det mest signifikanta som hänt under året som gått och vad vi borde hålla koll på under året som kommer.

Medverkande:

Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet.

Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier.

Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Nicholas Aylott, programchef för Europaprogrammet

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.

Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för Global politik och säkerhet.

Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober bröt Hamas genom barriären som utgör gränsen mellan Israel Gaza. Minst 1 200 israeler, män, kvinnor och barn, dödades och över 200 togs som gisslan. Israels svar var brutalt och direkt och enligt palestinska myndigheter har hittills över 15 000 palestinier dödats av de bomber som fällts över Gaza. Men hur har världen reagerat? Hur ser den interna kritiken ut mot Hamas och Israel? Och vad spelar det för roll för hur och när kriget ska ta slut?

Medverkande: 

Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och associerad forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

Johan Schaar, associerad seniorforskare på SIPRI och tidigare ansvarig för det svenska biståndet till Palestina på svenska generalkonsulatet i Jerusalem. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?

Medverkande: 

Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 1945 släpper USA två atombomber över Japan. Några månader tidigare har Tyskland kapitulerat uppdelningen av Europa mellan öst och väst har redan påbörjats. Omgärdat av nya hot, inkilat mellan USA:s allierade och Sovjet beslutar sig Sverige för att undersöka möjligheten att skaffa egna atomvapen. Så hur långt kom Sverige i sina försök? Varför lades atomvapenprogrammet ner? Och vad har Sverige för roll i internationell nedrustningsdiplomati i dag?

Medverkande:

Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet. 

Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Lär mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De globala målen, som tagits fram av FN:s medlemsländer, har kallats för ”den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit”. Den syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen – allt detta till år 2030. Men hur går det egentligen? Vilka är de största utmaningarna? Och hur ser vägen framåt ut?

Medverkande:

Jennifer Bergman, programsamordnare och forskningsassistent på UI:s program för global politik och säkerhet.

Nina Weitz, senior forskare vid Stockholm Environment Institute och som leder SEI:s Global Goals and Systems team.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer, besök: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osämjan mellan Armenien och Azerbajdzjan sträcker över ett sekel tillbaka i tiden och så även tvisten om Nagorno-Karabach. Men har azerbajdzjanerna nu till slut vunnit? Kommer de stormakter som har intressen i området, som Ryssland och EU, att lägga sig i? Och vad händer med alla armenier som tvingats på flykt? 

Medverkande:

Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har kallats ett val, inte bara om Polens, utan om Europas framtid. Och den 15 oktober gick polackerna till valurnorna för att bestämma om ett konservativt och EU-kritiskt Lag och rättvisa skulle få fortsätta att regera eller om den mer liberala oppositionen skulle få chansen att bilda alliansregering. Så hur har det gått? Vad är det som står på spel? Och hur påverkar det Europa?

Medverkande:

Katarzyna Tubylewicz, journalist, författare och översättare.

Nicholas Aylott, programchef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. 

Peter Johnsson, journalist och författare.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer? Besök ui.se.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober inledde palestinska militanta grupper under ledning av Hamas en storskalig offensiv mot Israel från Gazaremsan. De bröt igenom Gaza-Israel-barriären och tvingade sig in via Gazas gränsövergångar, till närliggande samhällen i Israel och militära anläggningar. Israel var inte sena att svara på attacken. Hittills har hundratals dödats.

Med anledning av krigsutbrottet intervjuar Ola Westerberg, redaktör för Utrikesmagasinet, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

Vi ber om ursäkt för en skrapig telefonlinje!

Läs Utrikesmagasinet här.

Redaktör för Utblick: Jonas Löfvenberg

Det här är andra, rättad version av avsnittet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?

Medverkande:

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. 

Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig mot Ukraina påverkar import och export av varor som är viktiga för länder över hela världen. En faktor som Ryssland kan utnyttja både diplomatiskt och militärt och där Svarta havet är en avgörande pusselbit. Så vad spelar detta innanhav för roll i kriget? Och vad kan omvärlden göra för att hålla handelsvägarna öppna? 

Medverkande:

Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. 

Charlotta Rodhe, tillförordnad biträdande centrumchef och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS).

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Besök gärna ui.se om du vill veta mer.

Här hittar du Charlotta Rodhes rapport.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 26 juli i år avsattes president Mohamad Bazoum och hans regering av juntan. Kuppen i Niger fördöms av FN, Ecowas och en rad enskilda länder, men på gatorna firar folk med ryska flaggor och slagord riktade mot sina tidigare koloniala herrar i Frankrike. Så vad är det som står på spel? Kan kuppen utlösa ännu ett krig i regionen? Och vad har egentligen Ryssland och Frankrike för intressen i Niger?

Medvrkande:

Görrel Espelund, journalist, författare och associerad redaktör på Utrikespolitiska institutet.

Gabriella Körling, antropolog, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har hänt mycket med det globala säkerhetsläget de senaste åren som gett frågan om kärnvapens vara och icke vara ny aktualitet. Sverige väntar otåligt på att få ansluta sig till Nato – en försvarsallians som bland annat bygger sin styrka på kärnvapen. Samtidigt antyder Putin vad Ryssland är kapabelt till om hon känner sig tillräckligt hotad. Så vad hände med avtalen som en gång kylde ner kalla krigets kärnvapenhot? Vad händer med Sveriges position förhållande till kärnvapen när vi väl blir insläppta i Nato? Och vad innebär egentligen nedrustning? 

Medverkande:

Erik Melander, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal centrum för kärnvapennedrustning.

Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutets och tidigare Sveriges ambassadör för nedrustnings- och icke-spridningsfrågor.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Besök också: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår tillgång till teknik påverkar alla delar av samhället, hur politiker når sina väljare, hur vi betalar våra räkningar, hur vi håller oss informerade om viktiga händelser och hur vi håller samman all viktig infrastruktur. Tillgången till teknik avgör också vad en stat har för kapacitet för krig, handel eller insamling av information. Så vad händer när stormakter börjar kapprusta eller blockera varandras tillgång till teknik? Hur beroende är tillgången till tekniken av global handel och globala överenskommelse? Och vad spelar det för roll för krig och fred?

Medverkande:

Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet. 

Ulla Lovcalic, analytiker vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit en del av den ryska regimens propaganda, där man avsäger sig all skuld för massmordet och skyller det på nazisterna. Men varför är det så viktigt för Ryssland att skriva om historien? Och vad spelar det för roll för fred och demokrati i Europa?

Medverkande: 

Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, seniorforskare vid UI.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sin rapport Democracy report 2023 konstaterar demokratiforskningsinstitutet V-Dem att demokratin i världen minskar. Och att autokratiseringen av länder har ökat kraftigt de senaste tio åren. I flera av fallen är det en karismatisk ledare, vald på demokratisk väg, som driver på nedmonteringen av det landets demokratiska system. Men hur går det här till? Varför röstar folk på den som vill öka sin egen makt och splittra samhällen i ett vi och dem?

Medverkande:

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. 

Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universietet.

Martin Lundstedt, forskare på demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Här hittar du V-Dems rapport Democracy Report 2023.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När det fullskaliga kriget bröt ut blev det snabbt tydligt hur stark den ukrainska stridsviljan var vilket nog gjorde att många insåg att det här kunde bli en utdragen konflikt. Nu är vi inne på den andra sommaren av krig och mycket har hänt. Så hur ser världen på situationen nu? Hur har den synen förändrats över tid? Kommer stödet för Ukraina att hålla? Och hur påverkar det interna tumultet i Ryssland synen på Putin och hans regim? 

Medverkande: 

Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. 

Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer, besök: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krig, påverkanskampanjer, pandemi, flyktingströmmar, beroende av varor tillverkade på andra sidan jorden. Fler och fler faktorer utanför landets gränser påverkar hur svensk nationell politik måste föras. Men har den svenska politiken koll på allt man måste ta hänsyn till? Är det någon skillnad på utrikes och inrikespolitik längre? Och får frågan om Sveriges plats i världen den uppmärksamhet den behöver när svenska makthavare samlas på Almedalsveckan?

Medverkande:

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. 

Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)

Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid UI.

Henrik Chetan Aspengren, senior analytkier och projektledare för "Nordic-India Relations" vid Asienprogrammet på UI.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Om du vill fördjupa dig kika in på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas inflytande i FN ökar. Och det är ingen slump. Kina arbetar aktivt för att positionera sig i den globala organisation som sätter agendan för frågor om klimat och mänskliga rättigheter, som med djupast klangbotten kan fördöma övergrepp på minoriteter och militär aggression. Men vad innebär ett ökat kinesiskt inflytande i FN? Vad har Peking på sin agenda? Och hur påverkar det oss här hemma i Sverige? 

Medverkande:

Frida Lindberg, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. 

Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Vill du veta mer om Kina, FN och utrikespolitik titta in på: ui.se

Vill du läsa V-Dems Democracy Report 2023 så hittar du den på: v-dem.net

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett land som utgör gränsen mellan Mellanöstern och Europa. Ett land med stor politisk och ekonomisk makt. Ett land som balanserar mellan det demokratiska och autoritära, både i sin inrikespolitik och i sina val av vänner och fiender bland andra stater. Vad har Turkiet för plats i den internationella politiken? Och vad spelar det för roll att Erdoğan valts till ytterligare fem år vid makten? 

Medverkande:

Ekim Caglar, författare och frilansskribent.

Aras Lindh, analytiker vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Om du vill fördjupa dig besök gärna: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sociala medieplattformar spelar en allt viktigare roll i politik världen över, men den nu kanske populäraste plattformen är också den som väckt störst oro – TikTiok. Så hur kan en app som ser ut att användas för att dela underhållning och tidsfördriv vara så kontroversiell att den riskerar att förbjudas i flera länder? Vad är den potentiella faran? Och hur går det att skydda sig mot den, om misstankarna mot TikTok visar sig vara sanna?

Medverkande:

Ola Svenonius, forskare och forskningskoordinator vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Erika Staffas Edström, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina. 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Om du vill fördjupa dig eller utforska andra ämnen besök: ui.se och kinacentrum.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett område som fått ny betydelse i internationell politik är den indo-pacifiska regionen. Här finns gas och fisk, men framför allt några av de viktigaste handelsvägarna i den nya världsekonomin. Så vilka är storspelarna i det här området? Vilka friktionsytor bör man känna till för att förstå vad som händer? Och vem är det som har störst kontroll just nu? 

Medverkande:

Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet

Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för "Nordic-India Relations" vid Asienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg

Lär dig mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I mars 2003 påbörjade USA sin markinvasion av Irak, trots vitt spridda protester och utan att få operationen sanktionerad av FN. Kriget som följde har påverkat världen långt utanför Iraks gränser och nu 20 år senare märks fortfarande dess effekter. Men varför gick man in i Irak? Och hur har kriget förändrat internationell politik?

Medverkande:

Frida Stranne, forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad och associerad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.

Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Läs en analys om kriget i Utrikesmagasinet här.

Besök gärna ui.se.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågor om genus, sexuella och reproduktiva rättigheter och om kvinnans plats i samhället används som verktyg för att vinna väljare och skapa opinion. Det är frågor som både kan positionera ett land på den geopolitiska kartan och hjälpa politiker att vinna nationella val. Så hur funkar det här? Och vilka effekter har det här på samhället?

Medverkande:

Jennifer Bergman, forskningssamordnare på UI och programsamordnare på UI:s program för global politik och säkerhet.

Emil Edenborg, associerad forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet och biträdande lektor på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap på Stockholms universitet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Besök gärna vår sajt: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter ett år av krig i Ukraina har det kommit flera rapporter om fasansfulla brott som begåtts mot civilbefolkningen. Konflikten i Tigray i Etiopien har karakteriserats av massavrättningar och sexuellt våld. Juntans metoder i Myanmar rapporteras som brott mot mänskligheten. Men hur lagför man dessa ohyggliga övertramp? Hur definieras de? Finns det ens möjlighet att ställa de ansvariga inför rätta?

Medverkande:

Said Mahmoudi, Professor emeritus i internationell rätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Reena Devgun, kammaråklagare och teamledare för krigsbrottsgruppen på Åklagarmyndigheten.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg 

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 1 juli tar Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under valspråket "Make Europe great again". Det kanske inte är så förvånade eftersom Ungerns premiärminister, den ultranationalistiska, högerpopulistiska och EU-skeptiske Victor Orbán har en nära relation till Donald Trump. Men det kan ge en föraning om vilken typ av politik som Ungern tänker driva som ordförandeland och väcker frågor: Vad kommer hända med klimatpolitiken? Vad kommer hända med stödet till Ukraina och relationen till Ryssland? Och hur kommer ordförandeskapet påverka den Europeiska gemenskapen?

Medverkande, på plats i Amedalen: 

Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel, som bevakar Frankrike, Spanien, och EU-politik.

Nicholas Aylott, programchef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Välkommen tillbaka till Utblick!

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Introt till det här avsnittet har ändrats på grund av en felsägning i tidigare version.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig mot Ukraina har förändrat väldigt mycket i vår omvärld. Även vårt lilla land Sverige. Det märks i plånboken, men också i politiken och nu har vi ansökt om medlemskap i Nato, något som föreföll väldigt avlägset för bara ett drygt år sedan. Så vad är Nato? Missade vi debatten innan vi skickade in vår ansökan? Och hur kommer ett medlemskap att förändra Sverige?

Medverkande: 

Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, tidigare bland annat biträdande chef för Sveriges Natodelegation och analyschef vid UD

Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och mänsklig säkerhet på Svenska freds

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg 

Besök gärna: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusentals döda, miljontals på flykt och städer i ruiner. Nu har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pågått ett helt år och världen har förändrats. I fortsättningen kommer historien att skrivas i ett före och efter den 24 februari 2022. Men vad har vi lärt oss? Hur talar vi om kriget? Och vad kan vi förvänta oss av framtiden?

Medverkande: 

Medverkande: 

Fredrik Löjdquist, chef över UI:s Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS)

Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg

Läs mer på: ui.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ett alltmer högljutt flöde av information översköljs vi av nyheter, politiska slogans och utspel. Och för den som följer utländsk politik kan det verka som att man känner igen både retorik och karaktärsdrag hos politiska ledare från olika länder. Men sprider sig politiska idéer över nationsgränser så lätt och hur går det i så fall till? Vad spelar den nya tekniken för roll? Och kan internationella trender påverka hur partier väljer sina ledare?

Medverkande: 

Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram.

Amna Handzic, programsamordnare vid UI:s Europaprogram.

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig i Ukraina gäller inte bara landområden eller gränsen mot Nato och Europa. Det är ett krig som också handlar om historien. Om vem som ska skriva den och vems tolkning av den som ska betraktas som sanning. Så hur långt tillbaka kan vi hitta händelser som påverkar det som pågår nu? Och vad väljer de olika parterna ur sin egen historia för att motivera anfall eller motstånd?

Medverkande: 

Yuliya Yurchuk, föreläsare och forskare i historia på Södertörns universitet

Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kina och Sverige har historiskt sett haft goda relationer. Men de senaste åren har något hänt. Dessutom arbetar kommunistpartiet på flera sätt för att påverka det svenska samhället. Men varför bryr sig det mäktiga Kina om lilla Sverige? Och hur går det här till?

Medverkande: 

Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, även kallat NKK.

Gustav Sundqvist, även han analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2022 har varit ett turbulent år för nästa hela planeten. Pandemi, inflation och krig. Men vilka händelser kommer att skrivas in i historieböckerna? I det här avsnittet berättar tre av UI:s mer seniora medarbetare vad de tycker är de mest signifikanta händelserna från året som gått. De ger oss också tips på vad vi ska hålla utkik efter under 2023.

Medverkande:

Elin Jakobsson, forskare på UI:s program Global politik och säkerhet.

Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan militärkuppen 2021 har våldet i Myanmar bara fortsatt. Juntan har dödat och fängslat 1000-tals personer. De drar sig inte heller för att använda militära medel mot sin egen befolkning. Men trots våldet har juntan inte lyckats trycka ner motståndet från de som slåss för ett fritt och inkluderande Myanmar. Så hur ska oppositionen kunna ta tillbaka makten från juntan? Och vad har egentligen hänt under senaste året av våld, repression och frihetskamp?

Medverkande: 

Kristina Simion, forskare vid Utrikespolitiska Institutets Asienprogram.

Tomas Cole, forskare vid institutionen för socialantropologi vid Stockholms universitet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.