Explorez tous les épisodes du podcast Naturmorgon

Just nu förbereder sig björnarna för sin långa vintervila. Vi sänder från björntäta Strömsund i Jämtland. VI lär oss också om både matsvamp och giftsvamp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få djur väcker så många känslor som björnen. Allt från den trygga lurviga nallebjörnen vi ger till en nyfödd baby, till att det är det djur vi oftast är allra räddast att stå öga mot öga med i skogen.

Vi sänder Naturmorgon direkt från björnskogen i en av Sveriges björnrikaste kommuner, Strömsund i norra Jämtland. Naturbevakare Niklas Persson från Länsstyrelsen i Jämtland och Ole Jakob Sørensen, professor emeritus vid Nord University, ger oss en inblick i björnens liv. Till exempel hur den just nu förbereder sig för att gå i ide, och hur den sedan klarar sig i sex månader utan mat, vatten eller ens möjlighet att kissa. Och hur känner man igen ett björnide på vintern?

Vi får också höra om den inventering som pågår just nu i Jämtlands och Västernorrlands län, där allmänheten hjälper till genom att samla in björnspillning. På så sätt kan man få koll på hur stor björnstammen är. Undersökningen görs vart femte år.

Just nu är det högsäsong för svamp på många håll i landet. Från mykologiveckan i skånska Höör får vi tips på både goda matsvampar och sådana vi verkligen ska undvika – fem riktigt giftiga svampar. Dessutom träffar vi på svampen med det lustiga namnet skräling.

Även fästingarna hänger i en bit in på hösten. Men hur ser fästingens liv ut egentligen? Hur övervintrar de och hur gamla blir de? Det undrar lyssnaren Katarina Gyllensten. Vi ringer upp Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt för att höra om de olika faserna en fästing går igenom och hur många blodmåltider den äter under ett liv.

Och så tittar vi upp i luften. Kanske tänker vi oss luftrummet som ett stort, tomt rum där fåglar, fladdermöss och insekter flyger ganska slumpmässigt. Men så är det inte. I luften finns såväl våningsplan som trafikleder, berättar Cecilia Nilsson, biolog och forskare vid Lunds universitet. Exempelvis kan dubbelbeckasinen flyga på 8 000 meters höjd medan en fladdermus håller sig på betydligt lägre höjder.

I veckans kråkvinkel ger Karin Gyllenklev råd till alla som rör sig i skogen nu på hösten: Klä dig inte som en älg, snarare som en zebra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Hur påverkas spindlarna när fjällen blir varmare undrar forskaren Rasmus Erlandsson. Blåhakar och videsparvar ringmärks i Kirunatrakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med spindelsug och nylonstrumpor samlar forskare in spindlar i Vindelfjällen, nära Ammarnäs, för att kolla vad spindlarna äter. Spindlar är viktiga rovdjur, berättar ekologen Rasmus Erlandsson vid Stockholms universitet. Han studerar effekterna av det varmare klimatet i fjällmiljön där uppvärmningen märks tidigare än i resten av världen. Reporter Ingrid Engstedt Edfast.

Blåhaken är närmast prålig i sitt gnistrande blå bröst och vi hoppas på närkontakt när fältreporter Alexander Linder besöker ringmärkningen där runt 600 blåhakar ringmärks varje år. Aron Anderssons ringmärkning ligger i Oinakka strax utanför Kiruna.

Spindlar är temat i veckans kråkvinkel av Tina-Marie Qwiberg.

I programmet berättar också insektsexperten Moa Pettersson om myrlejonsländan, en art som är välkänd som larv men som är en doldis som färdig slända. Dessutom presenteras vi för näshornsfågeln nordlig rödnäbbstoko i Gambia och det geologiska fenomenet sandur på Island.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..

Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?

I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.

Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.

Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.

I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.

Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.

Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.

Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.

Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.

Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.

November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.

All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.

Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)

Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?

Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.

Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.

Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.

Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.

Programledare Joacim Lindwall.

Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur lät det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lund i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.

Och så följer vi med ut när fågelforskaren Martin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?

En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.

Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisar spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.

En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson fundera över varför det kan vara så.

I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!

Programledare är Mats Ottosson.

Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.

Det är hon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.

Victoria bjuder på sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.

Och så möter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.

Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen? Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.

Hur påverkas djur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiolog Anothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.

I veckans kråkvinkel gläds Jenny Berntson Djurvall åt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedt har märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöf följer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.

Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.

Och så ska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.

För en vecka sedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.

Bengt Dahlberg hörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etolog Per Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.

I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilsson berättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.

Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Häxringar kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.

På plats på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...

På en annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.

Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.

Ann Mari Lindqvist såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.

Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootolog Karl Ståhl för att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.

I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?

Programledare är Joacim Lindwall.

30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är ett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.

Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.

Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvall har gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklev träffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.

Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!

Det har varit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.

Programledare är Mats Ottosson.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.

Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.

En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.

Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.

Myggen hör definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.

Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.

För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.

Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.

I veckans kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi låter älgen bli vår röda tråd från röda hällristningar till en trolig kommande rödlistning som nära hotad. Och så följer vi med på kryss-jakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Nämforsen i Ångermanland finns ett av Europas finaste hällristningsområden. Här kan man hitta en hel del ristade laxar och andra djur. Men det allra vanligaste motivet är älgar, nästan 500 ristningar föreställer detta mäktiga djur.

Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast träffar Peter Johansson, museichef på Stiftelsen Nämforsen, som berättar om vad bilderna säger om den roll som naturen och älgen spelade då. Och älgexperten Göran Ericsson från Sveriges lantbruksuniversitet – välbekant för Den stora älgvandringens tittare – berättar om älgens status och roll idag, när den faktiskt är på väg in på rödlistan över hotade arter.

Vi slår också följe med botanist Ulf Ryde som i tre decennier har ägnat sig åt att se så många som möjligt av Sveriges vilda växter. Nu är han tre arter från målgång – men har redan sjösatt ett nytt jätteprojekt.

I programmet ägnas också uppmärksamhet åt den krushuvade pelikan som högst oväntat har visat sig i Jämtland, Härjedalen och Gästrikland denna sommar. Fågeln är en jätte som är bra mycket större än våra inhemska örnar. Dessutom reder vi ut vilken slingrande varelse det är som vår lyssnare Niclas och hans familj såg simma i havet vid Nösund i Bohuslän.

I veckans kråkvinkel berättar konstnären och poeten Maria Westerberg var hon hittar sina ord.

Programledare: Joacim Lindwall

AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Livet i småländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.

Fältreporter i och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.

Och så träffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?

På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.

Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.

I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.

Programledare är Joacim Lindwall.

Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.

Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.

Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.

Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.

Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.

Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.

Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.

Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.

En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.

Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.

Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mitt på danska ön Bornholm strövar visenter i skogen Almindingen. På ön finns också havsgrottor, dinosauriespår och en längtan att bli ett med havet igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säg Bornholm och många tänker nog på de långa vita sandstränderna. Men här finns mer: En skog som håller på att bli nationalpark, där visenter strövar omkring. En dramatisk kust med klippor och undervattensgrottor. Botaniska läckerheter och en geologisk historia med urgammal granit, betydligt yngre sandsten och spår av dinosaurier.

Vi sänder hela programmet från den danska ön. Programledare Joacim Lindwall finns i den spektakulära sprickdalen Ekkodalen tillsammans med Georg Ask Marker från Naturstyrelsen Bornholm, biologen Finn Hansen och Ninni Gärdvall som flyttade från Sverige till Bornholm för drygt tio år sedan.

Och några mil längre norrut letar reporter Karin Gyllenklev strandfynd och plattfisk i fiskeläget Tejn tillsammans med marinbiologen Marie Helene Birk, som vill få Bornholmsborna att återupptäcka havet igen efter fiskeindustrins krasch. Vi får också följa med på till havsgrottorna vid Hammeren på norra Bornholm.

I programmet medverkar också Emilie Ulrik-Petersen och Dorte Bugge Jensen från Naturstyrelsen, samt René Vilsholm från besökscentret NaturBornholm,

Fredrik Ronquist tar oss med in i gallernas, parasitsteklarnas och insektsforskningens värld. Och Mira Rawet slår ett slag för världens mest spridda växtfamilj gräsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.

Den fascinerande utvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland är Lisa Henkow.

Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.

Måndag 21 augusti börjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.

Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.

Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringer Anna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.

I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur. 

Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan.   

En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomas och Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.

Ilon Dirdal åkte till Nordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?

Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.

En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?

Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.

Programledare: Mats Ottosson

Vi besöker Nidingens fågelstation där måsar och trutar följs med satellitteknik. Och så närstuderas en vattensamling på Ölands alvar en vät.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fågelön Nidingen häckar bland annat silltrut, gråtrut och tretåig mås. I sommar har man utrustat dessa tre arter med satellitsändare och spännande samt förvånande resultat har redan trillat in. Fältreporter Lena Näslund finns på plats under morgonen tillsammans med Tommy Järås som har koll på satellitrapporterna.

Mer öbesök blir det när vi botaniserar på Öland i en så kallad vät: en tillfällig, grund vattensamling som torkar ut på sommaren. Här kan konkurrenssvaga växter ta plats och botanist Ulla-Britt Andersson hittar flera ovanliga maskrosarter tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Vad är det för bi som bygger upp en liten hög med grässtrån i Tom Rudbergs kolonilott? Och varför är det snäckfest ovanpå musselskalen hemma hos Anna Merell? Vi ger svar på några av de lyssnarfrågor som kommit in under veckan.

I 46 000 år sov den lilla masken djupt ner i sibiriska permafrosten. Men nu har den väckts till liv av forskare och dna-analyser avslöjar att det rör sig om en tidigare okänd art av rundmask. För Andrea Hinas som forskar på rundmaskar vid Uppsala universitet är det vardag att frysa in och tina upp rundmaskar, och hon berättar om kryptobios, det tillstånd som gör att rundmaskarna kan överleva nedfrysning.

I veckans kråkvinkel berättar Mats Ottosson om ett möte med en kaja som förändrade hans syn på fåglars förmåga att tänka.

Programledare: Karin Gyllenklev

När svartfläckig blåvinge utrotades i England hämtades ägg från Öland. Nu flyger fjärilarna för fullt. Och på en fäbod i Övertorneå hittar vi nya insektsarter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hundratals nya insektsarter för Sverige. Det blev resultatet när länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samlade in insekter sommaren 2021 och sedan med hjälp av Station Linné på Öland analyserat dem med DNA-teknik.

Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast sänder från en av de allra intressantaste platserna, Hanhivittikko fäbod i Övertorneå kommun. Där påträffades 1 600 arter, varav ett 40-tal aldrig rapporterats från Sverige förut och några av dem kan vara helt nya för vetenskapen.

Tillsammans med Jörgen Naalisvaara, ansvarig för insektsövervakning på Länsstyrelsen i Norrbotten, och Rolf Lahti, från Hanhivittikko Vänner samt Naturskyddsföreningen - samt några fjällkor! - undersöker vi varför artrikedomen är så stor just här.

Och så möter vi en vacker fjäril. När den svartfläckiga blåvingen utrotades i England bestämde man sig snabbt för att återinföra arten igen. Med svenska myndigheters tillstånd hämtades ett mindre antal öländska blåvingeägg.

Resultatet är en naturvårdssuccé. England har numera världens största population av denna hotade fjärilsart. Mats Ottosson besöker blåvingelokalen Daneway Banks och träffar där fjärilsforskaren David Simcox och hans kollega Sarah Meredith - exakt fyrtio år efter att David hämtade de första blåvingeäggen på Öland 1983. Och äntligen får Simcox göra det han velat göra så länge: Tacka Sverige för hjälpen.

Södra Europa har drabbats av extrema värmeböljor under de senaste veckorna, något som kan kopplas till klimatförändringen - vad innebär detta för naturen? Vi ringer upp Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, och som har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om en nya global strategi för biologisk mångfald som antogs i december 2022., för att orientera oss.

Så här när högsommaren börjar gå mot sensommar frågar vi lyssnarna vad de förknippar mest med sensommaren. För en del är det fibblornas och fjärilarnas tid, för andra är det svamp och åska.

Vad händer egentligen där inne i bihotellet? Varför pluggas vissa hål igen tidigt på säsongen och andra senare? Det undrar Anna Kers Hagberg, och entomolog Moa Pettersson svarar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder direkt från ett blomsterfjäll i Härjedalen. Och följer med på ringmärkning av duniga pilgrimsfalksungar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbro och Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.

Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.

Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.

Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.

Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westin som blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.

Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.

Tripsarna hör till ordningen Thysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh tillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.

Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar.  Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.

Cecilia Hector och Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.

Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.

Och så uppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.

I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklev sig själv i en humlebagge.

Programledare är Mats Ottosson.

Ett helt program från ån som är hem åt vattenväxten jättemöja, fiskar som id och flodnejonöga, alla våra sju inhemska stormusslor och oräkneliga insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En å är som en levande organism, från växterna vid dess stränder ända ner till smådjuren nere i bottnen. Vi sänder hela programmet från och om Vramsån i östra Skåne, med Gärds Köpinge som utgångspunkt.

Naturpedagog Sam Pettersson håvar bland alla insektslarver och smådjur tillsammans med fältreporter Mats Ottosson. Kanske tar sig reportern en simtur också!

Ulrika Hedlund, kommunekolog i Kristianstad skissar upp vattendragets konturer, från källorna bortom Linderödsåsen, ner genom det skånska jordbrukslandskapet till Helge å och Hanöbukten.

Flodnejonöga, id och öring är några av fiskarterna i Vramsån. Olika bottnar och strömhastighet passar olika arter. Mikael Svensson från SLU Artdatabanken har koll på alla med fenor, liksom på flodpärlmusslorna vid långt upp mot Årröd.

Anna Elmlund, akvatisk ekolog, vet var den hotade tjockskaliga målarmusslan är nergrävd och hur man ser om den är gravid!

Programledare är Karin Gyllenklev.

I Äskhults by odlas lokala växtsorter och utan gifter - så som det gjordes för 200 år sedan. Vi möter också vattensalamandrar i Bromma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker Äskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?

Morgonens fältreporter Lena Pettersson finns på plats i byn tillsammans med utvecklare Julia Mielke och trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien.

Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerström räddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.

En riktigt varm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.

Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.

Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är det bara en liten spillra av det som en gång var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.

Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.

Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev.  

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow. 

Torrängen är ett stycke stäpp där kalkgynnade växter blommar och den finns i Västergötland! Tips från två olika trädgårdar hur man får dem fulla av vilda blommor och sjungande fåglar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare Joacim Lindwall flyttar ut studion, midsommardagen till ära, och sänder från Järbo hemma hos Lotta Delin. Hennes trädgård är ett vilt paradis med växter som månlåsbräken, åkervädd och ängsklocka.

En torräng är en naturtyp som påminner om stäppen i Östeuropa, och den finns i Västergötland! Fjädergräs, smalbladig lungört och drakblomma är några av rariteterna fältreporter Jonatan Martinsson kikar efter utanför Ulricehamn. Vad mer trivs på de torra, kalkrika markerna? Gäster är Ingvar Claesson, biolog och ängsmarksexpert på länsstyrelsen i Västra Götaland och Karin Hante, även hon från länsstyrelsen i Västra Götaland, som jobbat med ett åtgärdsprogram för de stäppartade torrängarna.

I Susanne Åkessons villaträdgård i Skåne har 21 olika fågelarter häckat genom åren. Vi får ta del av hennes tips om hur hon lockat dit finkar och sångare med olika holkar, fågelbad och val av växter. Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Kråkvinkeln av Mikael Niemi handlar om liv och död och om vad som är barmhärtighet.

Den har många namn men vi känner den bäst som Klarälven. Vi möter den där den är som friast. Men kraftverk och vattenregleringar lämnar ingen oberörd varken lax, daggvide eller strandsandjägare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.

Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.

Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.

Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbo från Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstell som är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.

Programledare är Mats Ottosson.

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun.

Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.

Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.

För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.

Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.

I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.

Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.

Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?

Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.

Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.

I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Snäckskal pryder den konstgjorda revel som fått silvertärnor och småtärnor att häcka igen vid Lyngaskär i Halland. Vi kollar också vilka fåglar som sjöng i Vera Friséns tavlor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder från Hallandskusten, där en konstgjord revel, toppad med insamlade snäckskal, har fått tillbaka silvertärnor och småtärnor som häckfåglar. Fältreporter Lena Näslund möter initiativtagaren Thomas Andersson från Falkenbergs ornitologiska förening och spanar ut mot Lyngaskär och Ugga, där konstgjorda fåglar - vettar - hjälpt till att locka ner fåglarna. Fyra par silvertärna och ett par småtärna kom tillbaka förra året, efter att ha varit borta från området i tio år. Just i dagarna startar de sin häckning. I sändningen medverkar också Ingela Danielsson, kommunekolog i Falkenberg, samt djurägare Rolf Andersson.

Och så ställer vi oss frågan: Hur låter en tavla? Moa Sandström, utställningsintendent på Örnsköldsviks museum och konsthall, var trött på att folk läste in en tystnad i västerbottniska landskapsmotiv. Hon bestämde sig för att leta upp den exakta platsen som Umeåkonstnären Vera Frisén målat av otaliga gånger - en liten åker intill Umeälven. Moa ville med egna öron höra de fågelröster som sjöng för Vera Frisén när hon målade sina tavlor i vårgryningen för över 70 år sedan.

Vi har fått in flera frågor om ormar och ödlor. Hur farliga kan myror vara för en kopparödla, till exempel? Vi ber reptilexperten Claes Andrén om svar.

Och så gläds Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel åt att en äldre herre i otidsenlig kostym en dag spankulerade in i trädgården. Hon kallar honom Anton.

Vi ringer upp Louise Carlsson på Världsnaturfonden WWF som berättar om några av de 380 nya arter som upptäckts i Mekongregionen i Sydostasien - bland annat en miniorkidé.

Programledare är Joacim Lindwall.

Bo Söderström tar oss med till en ljudvärld som få upplevt förut och så hör vi det bästa från förra veckans fågelsångsnatt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trädöron – nej, det är inte någon spännande art utan en inspelningsutrustning som blivit lite av en trend att använda. En av dem som hakat på är Bo Söderström, biolog från Uppsala som bland annat lyckades fånga ett tjäderspel på ett nytt sätt.

Bo Söderström har också fångat ett möte mellan en utter och en bäver - men är det ett gräl eller en lek vi hör?

Så hör vi något av det bästa från förra veckans fågelsångsnatt och bjuder på extra tolkning för de som är nyfikna på vem det var som sjöng.

En åtta timmar lång fotbollsmatch – ja, så kan man kanske också se på fågelsångsnatten. Eller kan man det? Hör Lisa Henkow reflektera om sport och natur i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.

Brånsjön utanför Vännäs

Till nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.

Hemliga mikrofonen

En mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quiz
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan Martinsson

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin Green

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.

Brånsjön utanför Vännäs

Till nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.

Hemliga mikrofonen

En mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan Martinsson

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin Green

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Det finns mycket att förundras över i insekternas minivärld. Och att undra över! Ett specialprogram där entomolog Moa Pettersson svarar på lyssnarnas insektsfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är högsommar och det surrar för fullt i luften av allehanda insekter. Men vilka är de, och vad gör de? Vi får in massor av frågor om insekter från er som lyssnar, så därför har vi kallat in Moa Pettersson, entomolog på Artdatabanken, för att svara på några av dem.

Varför var buskarna längs cykelvägen till jobbet i Göteborg helt inspunna som i spindelväv? Vem har gjort massor av äppelkart längst ute på ekens grenar? Varför klättrade myrorna i flera lager på varandra på myrstacken i våras i Luleå? Och varför såg det ut som att en humla hade skägg?

Det är några av de frågor som får svar under programmet, som direktsänds från Röboåsen i Uppsalas norra utkant.

Moa Pettersson berättar också om några av de fjärilar som kommer att klassas som hotade på nästa rödlista.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Håkan Söderberg guidar bland hundraåriga flodpärlmusslor i Navarån utanför Sundsvall. Vi ger oss också ut i majnatten för att lyssna efter beckasiner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om flodpärlmussla finns i ett vattendrag - då mår vattnet bra! Denna sötvattensmussla har nämligen höga krav på vattenkvaliteten. Det ska vara klart och syrerikt. Dessutom bidrar musslan själv till att rena vattnet.

Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år gammal och är därmed ett av världens mest långlivade djur. Men idag är den starkt hotad. Att man förr i tiden fiskat musslorna i jakt efter pärlor är en orsak, men också sämre vattenkvalitet och inte minst att det inte finns reproducerande öring eller lax i vattendraget. Flodpärlmusslan är nämligen beroende av de fiskarna för att själv kunna föröka sig.

Men i Navarån utanför Sundsvall finns många flodpärlmusslor. Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast står med vattenkikaren i hand tillsammans med Håkan Söderberg, koordinator för nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, för att lära känna dessa fascinerande varelser.

Vi ger oss också ut i natten för att lyssna på den tidiga majmorgonens fågelkör, med extra fokus på två av de tre beckasinarter vi har i Sverige: enkelbeckasin och dvärgbeckasin. Den senare är ovanlig i södra Sverige, men på några håll i Småland häckar den. Fågelskådare Thomas Hultquist lyssnar efter den strax utanför Växjö.

Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten släpper vi ett nytt fågelquiz. Hur ligger du till inför maratonsändningen 13 maj? Vi hör delar av quizzet i veckans Naturmorgon - och det går att lyssna på i sin helhet i podden Livet enligt Naturmorgon där alla fågelsånglektioner finns.

Hur ska en tornseglarholk inredas? Leif Johansson i Strömstad undrar, och vi skickar frågan vidare till tornseglarexpert Susanne Åkesson.

Tornseglarna flyger också i veckans kråkvinkel. Eller tornsvalorna, som en del fortfarande kallar dem. Mats Ottosson tar sig en funderare kring det här med namn, och eventuella namnbyten, i fågelvärlden.

Och så lyssnar vi på hur det lät när grävlingarna flyttade ut från husgrunden i ett torp - Ludvig Palmheden blev vittne till det.

Programledare är Joacim Lindwall.

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.

Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.

Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.

Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.

Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.

I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utanför Lilla Askerön planteras nytt ålgräs för att återskapa fiskens och krabbornas barnkammare. Vi möter också barnen som gör risvasar åt fisken i Sisjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I havet finns ängar som är livsviktiga för fiskar och kräftdjur - ålgräsängarna. De senaste decennierna har de dock minskat kraftigt. I södra Bohuslän har många ängar försvunnit helt, men i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet försöker man återplantera ålgräset och hittills har resultaten varit lovande. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson träffar marinekologen Per Moksnes som leder projektet. Med vadarbyxorna på hoppas de få uppleva ålgräsängarnas myllrande liv i de grunda vikarna runt omkring Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö i södra Bohuslän. Och så gör de ett nedslag på Lilla Askerön där en av de återplanterade ålgräsängarna finns.

Och så följer vi med när andraklassarna på Sisjöskolan i södra Göteborg hjälper insjöfiskar med skydd. Tillsammans med föreningen Sportfiskarna gör de risvasar av gamla julgranar.

Hur är det med risken för malaria, eller frossa som det hette förr, när våtmarker återskapas? Det undrar lyssnaren Agneta Gussander - och vi skickar vidare frågan till myggexperten Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Birgitta Mårtensson hittade något oväntat i pimpelhålen på en insjö i Hälsingland - en långsmal insekt. Vad är det, och varför dök den upp där? Entomolog Scarlett Szpryngiel svarar.

I veckans kråkvinkel dissekerar Thomas Öberg sitt eget efternamn. Beige - eller kanske helt perfekt?

Programledare är Mats Ottosson.

Sumpskogen kan vara blöt, ogenomtränglig och myggig, men den är också den artrikaste skog vi har! Hela programmet sänds direkt från Hornsö i östra Småland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte lätt att älska en blöt skog som vi människor har svårt att ta oss fram i. Och historiskt sett har sumpskogarna inte stått högt i kurs. Men kanske är det dags att ändra på det? Sumpskogen är nämligen den artrikaste skogstypen som finns i Sverige. Den har till och med kallats för vårt svar på regnskogen. Kärlväxter, insekter, groddjur, lavar, mossor, svampar och fåglar trivs i den fuktiga miljön.

Vi sänder hela programmet från Hornsöområdet i östra Småland med särskilt fokus på de blöta skogarna: sumpskogarna och svämskogarna.

Precis som på många andra håll i Sverige har de blöta skogarna här dikats ut för att skapa jordbruksmark och gynna skogsbruket. Men den utdikade skogsmarken gav sällan önskad ekonomisk effekt, och i stället började den läcka växthusgaser och förlora sin biologiska mångfald. Idag pluggas dikena igen för att återskapa de blöta markerna i Hornsöområdet.

Hornsö är en ekopark, och planer finns på att området ska bli nationalpark. Här finns rekordmycket vedlevande insekter - 700 olika arter har påträffats. Och här fanns vitryggig hackspett kvar till för 30 år sedan. Med de restaureringsåtgärder som pågår lever drömmen om att den ska komma tillbaka.

Vi tar reda på varför just vitryggen är en så viktig symbolart - och om det är realistiskt att tänka att även den svarta storken kan komma tillbaka. Vi skildrar det biologiska liv som finns här och nu i sumpskogarna i Hornsö, från spår av insekter till ropande hackspettar och ugglor. Och så låter vi eken komma ut som våtmarksart - den är tuffare än man kan tro!

I programmet medverkar ekolog Jonas Hedin och biolog Marcus Arnesson, båda från Länsstyrelsen i Kalmar län, Linda Petersson som leder Naturskyddsföreningens Projekt vitryggig hackspett samt Kenneth Jonsson och Elisabet Lindblad från Nybro. De har följt framför allt fågellivet i Hornsö under många år.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?

Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.

Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.

Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.

Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.

Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.

I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.

Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.

Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.

När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.

Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.

I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Färna ekopark lyssnar Per Angelstam efter hackspettar. Och en mulen marsdag i Trollhättan bjuder på oväntat mycket fågel i 13-årige Gabriel Lundqvists sällskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.

Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.

Och så följer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.

När ängar och betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.

I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?

Programledare är Joacim Lindwall.

Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den är så vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?

Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.

En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.

Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.

Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freed hörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.

Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.

I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.

Programledare är Mats Ottosson.

Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!
Fältreporter Helena Söderlundh sänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.

I snön syns spår efter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborg gläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwall gör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya.

Dessvärre ansamlas miljögifter i predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer.

Vilket däggdjur är det som skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur. 

Naturmorgons Joacim Lindwall vill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!

Programledare är Mats Ottosson.

Lappugglan finns numera även i södra Sverige. Vi sänder direkt från Långhultamyren där den häckat de senaste åren. Vi följer också en fågeläggsamlings sista resa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.

Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfart i Halland. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem i Långhultamyrens naturreservat, ett par mil öster om Halmstad. Myren är en av de platser där lappugglor häckat de senaste åren.

Vi hör också ett smakprov ur fågelsånglektionen där Mats Ottosson guidar oss bland ugglornas rop. Hela lektionen går att hitta i podden Livet enligt Naturmorgon.

Och så följer vi med när en ärvd fågeläggsamling från slutet av 1940-talet gör sin sista resa. Här finns moraliska dilemman. Numera är det förbjudet att samla fågelägg och det kan kännas oanständigt att ha kvar samlingen, samtidigt bär den på minnen av en kär människa. My Kullberg ärvde sin pappas äggsamling och Mats Ottosson har träffat henne.

Vi tar också upp frågan om vad man ska göra med fina samlingar av pressade växter - herbarier.

I veckans kråkvinkel gläds Mikael Niemi åt att en holme i Torneälven efter hårt slit blev Pajalas bästa flyttfågellokal.

Och så fick vi ett mejl från Anna Céko i Malmö. Hon berättar att "lilla Stina har vaknat till liv och sitter och solar på balkongen". Anna undrar om hon kan göra något för att hjälpa Stina - som är en sjuprickig nyckelpiga. Vi frågar entomolog Moa Pettersson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.

Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.

Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!

En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!

Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.

Programledare är Mats Ottosson.

Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.

Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.

En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?

Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. Men Simon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.

För 377 miljoner år sedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.

Det börjar våras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.

Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.

I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samla växter för att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall följde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik på en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.

Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnare som tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.

Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?

Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sin svans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.

På söndag sänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.

På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.

Finns diagnosen väderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har fåglar ett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?

Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.