Explorez tous les épisodes du podcast Det Ringer In!

Att lära sig skriva är stort. Tänk att de krumelurer jag ritar på ett papper betyder något för dig! Eleverna kommer in med olika känslor och upplevelser kring skrivande när de börjar skolan. Aavsett vad de har med sig, vill jag hjälpa dem att erövra skriftspråket. Då behöver jag skapa skrivglädje och skrivmotivation. Jag behöver få eleverna att vilja skriva, att kämpa fast det är svårt, att vilja göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. I det här avsnittet vill jag dela några tips på aktiviteter som skapade skrivglädje och skrivmotivation hos mina elever. Häng med!

I skolan möter eleverna många ord och begrepp som de behöver förstå och lära sig. En del är enklare att förstå och göra till sina egna, en del är svårare. Det räcker inte att jag förklarar och stöttar. Det räcker inte att bearbeta begreppen i helklass-samtal eller samtal en och en. Om eleverna ska få chans att använda begreppen tillräckligt mycket för att införliva dem i sin vokabulär, behöver jag använda eleverna som lärresurser för varandra. I det här avsnittet vill jag ge tips på några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att stärka elevers begreppsförståelse, där vi också ökar motivationen och bygger en god gemenskap i klassen. Häng med!

Kooperativt lärande är ett väldigt strukturerat sätt att arbeta på. Struktur skapar tydlighet och förutsägbarhet, och hjälper eleverna att lyckas. Men ibland kan för mycket struktur leda till handlingsförlamning. I det här avsnittet ger jag stöd kring hur vi kan ha struktur när vi jobbar med kooperativt lärande men också ge plats för eleverna att ta ansvar, våga agera och vara kreativa.

Har du använt den kooperativa strukturen Berätta mera? I det här avsnittet berättar jag om hur den går till, vad den kan leda till och hur man kan tänka för att stötta eleverna att lyckas. Häng med!

Frågorna eleverna ska bearbeta i skolan är ofta frågor de själva inte har ställt. Det är lärarens frågor, eller läromedlets frågor, eller kanske chat gpt:s frågor. Det kan vara bra frågor, men eleverna har ofta andra frågor de bär på. För att öka motivation, lärglädje och lärande behöver vi skapa plats för elevernas frågor och funderingar i undervisningen. Hur kan vi göra detta? Häng med!

Mer om frågor i avsnitt 53. Som vi frågar får vi svar

Svårt att få till reflektionen? Det var det för mig! Det kändes ofta för stort och komplicerat, vilket gjorde att det föll bort. Men det är så viktigt! Elever behöver få chans att reflektera kring sitt lärande och sitt samarbete - ofta! I detta avsnitt delar jag tips på hur du enkelt kan få till den viktiga reflektionen. Häng med!

Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga i att utforma sin lärmiljö. Men ibland har vi också regler som redan finns, kanske skolans regler eller regler från kommunen - regler som eleverna behöver förstå och följa. Det räcker inte med att vi läser upp reglerna eller ger eleverna en lista att skriva på. I detta avsnitt ger jag tips på hur du kan bjuda in eleverna kring de regler som finns, och se till att deras röst får plats - för att stärka demokratiarbetet, gemenskapen och ansvarstagandet. Häng med!

Skolan är elevernas. Det är deras klassrum, deras arbetsmiljö, deras vardag. I detta avsnitt delar jag exempel på hur vi kan stötta eleverna att känna gemenskap och stolthet - och vilja vara världens bästa klass. Häng med!

Ännu ett läsår har vi nu bakom oss, med allt vad det innebär. Nu landar vi i några dagar innan det är dags för ledighet. Tack för att du har lyssnat på podden det här läsåret! I detta sista avsnitt innan sommaruppehåll vill jag säga tack, och dela några lärdomar från läsåret som gått.

Att vara lärare är bara ett jobb, men det är också mer än ett jobb. Vi som jobbar i förskolan och skolan brinner ofta för lärande och barns utveckling. Vi vill bidra, vi vill göra skillnad. Att vara lärare blir ofta en del av vår identitet som människor också, och det gör att det ibland kan vara svårt att sätta gränser, ta paus, och inte ta slut på sig själv. Känner du igen dig? Häng med!

Är du ny lärare? Ska du snart få din första klass? Välkommen till världens bästa yrke! I detta avsnitt delar jag några insikter du kan ta med dig in i höstterminen. Även du som jobbat ett tag kan må bra av dessa påminnelser. Fler tips inför att få din första klass (och få nyexade kollegor) hittar du i avsnitt 41.

När vi jobbar med människor kan vi alltid göra mer. Behoven tar aldrig slut. Men att kunna göra mer innebär inte alltid att vi ska göra mer. Vi måste hitta balans. I detta avsnitt funderar jag kring två aspekter av balans i läraryrket: balans mellan att utvecklas och att vila i det vi gör, och balans mellan det långsiktiga och här och nu. Häng med!

Ett läsår går i hög fart, där mycket händer hela tiden. Ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Men det finns saker som har hänt under året som vi inte vill tappa bort. Steg vi tagit, nya rutiner vi hittat, insikter vi fått. När vi utvecklar vår undervisning med hjälp av kooperativt lärande lär vi oss hela tiden. Så här i slutet av terminen är det därför bra att stanna upp och försöka få ner detta på papper. Vad vill jag komma ihåg? Vilka lärdomar vill jag ta med mig in i nästa läsår? I detta avsnitt ger jag tips på två olika mallar du kan använda för att runda av ditt kooperativa läsår.

Mallarna finns att ladda ner på www.cooperative.coach/resurser/material

Mer stöd för att utvecklas som lärare:

Avsnitt 21: Det blev inte som jag ville

Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår

Avsnitt 34: Gör det till ditt eget

Slutet på vårterminen är ofta stressigt av många olika anledningar. Det är mycket att hinna med, samtidigt som det är mycket känslor hos både elever och vuxna. Det kan kännas “klart” efter nationella prov och utvärderingar, men vi har ändå tid kvar. Ibland kan det vara svårt att hålla ihop allt när solen lockar. I det här avsnittet får du några tips på hur vi kan göra för att hålla uppe motivationen och orken de sista veckorna. Häng med!

Fler tips hittar du i:

Avsnitt 32: Hur ska jag orka till lovet?

Avsnitt 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?

Avsnitt 36: Vad har vi lärt oss?

Avsnitt 85: Minska sommarens lästapp

“Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.” Nycklar till en god undervisning: LÄS!

Hur kan vi göra för att stötta elever att vilja och välja att läsa, så att de läser även utanför skolan, även på det stundande sommarlovet? Hur kan vi stötta eleverna att hitta texter och böcker som tilltalar dem och som griper tag i dem? Hur ger vi plats för genuina läsupplevelser som lockar fram läsaren i varje elev? Häng med!

Mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, 48, 49, 51 och 83.

Håll utkik efter kommande boken: Nycklar till en god undervisning LÄS!

Hur kan kooperativt lärande användas för att stärka lärandet i slöjdundervisningen?

I grunden handlar kooperativt lärande om att aktivera elever som resurser för varandra, där de får möjlighet att stötta varandra i lärandet. Ibland fastnar vi i att det ska vara stora grupparbeten där eleverna ska jobba länge med varandra och skapa en produkt tillsammans, men det handlar mer om de små mötena, de små interaktionerna, där de får möjlighet att bearbeta innehållet och fördjupa lärandet. I detta avsnitt undersöker vi några av dessa möjligheter för stödjande interaktioner i slöjdundervisningen. Häng med!

Även om du inte är slöjdlärare kan du få med dig saker från det här avsnittet. Lyssna och inspireras, fundera på vad som är relevant för dig, förändra, ta bort, bygg ut och gör det till ditt eget. 

Mer om att stötta elever direkt på lektionen hittar du i avsnitt 6: De viktiga första minuterna.

Vad läser dina elever? När läser de? Vad tänker de om sin läsning?

I skolan behöver vi stötta våra elever att bli läsande människor och forma en positiv läsidentitet. Då måste vi vara intresserade av dem som läsare. Vi behöver vara nyfikna på deras läsvanor, deras läsintressen, hur de ser på sig själva som läsare, vad de gillar och inte gillar. För meningen är inte bara att vi ska lära elever att läsa, att de ska ha den tekniska färdigheten. Meningen är att vi ska hjälpa dem att hitta sig själva som läsare. I detta avsnitt undersöker vi hur vi kan göra detta. Häng med!

Mer om läsande förebilder hittar du i avsnitt 25.

För mer stöd om läsning: Nycklar till en god undervisning: LÄS

Kingrutan, fotbollsplanen, den stora gungan i sandlådan... ibland känns det som att vissa platser på skolgården drar till sig konflikter. Fler gånger än jag kan räkna har jag spenderat lektionstid till att reda ut vem som egentligen åkte ut och varför Olle aldrig passar bollen, förstökt lugna frustrationen, torka tårar och reparera relationer. Ibland kan det kännas frestande att förbjuda. Att tänka att om vi bara tar bort platsen, aktiviteten, så får vi bukt på det. Men är det långsiktigt en bra lösning? Eller kan vi göra på andra sätt? Det utforskar vi i detta avsnitt! Häng med!

Mer om T-kort hittar du i avsnitt 18.

När jag sa till mina elever att de skulle jobba enskilt en stund sa en av dem: “Enskilt, med vem då?” Det var så naturligt för dem att stötta varandra i lärandet. Elever som vill samarbeta - vad fantastiskt! Men elever måste också kunna jobba själva. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan använda samarbete för att stärka det individuella arbetet, där samarbete och enskilt arbete går hand i hand. Häng med!

Att sitta stilla länge och lyssna eller arbeta fokuserat är svårt. Det är svårt för vuxna, det är svårt för barn. Ibland kan vi ta till rörelsepauser, som brainbreaks, stretching eller danser. Men ibland vill jag hålla kvar fokus på innehållet även när vi rör oss. I detta avsnitt ger jag tips på strukturer som passar bra för att sträcka på benen samtidigt som vi bearbetar innehållet på djupet!

Mer om strukturer finns i flera av mina böcker som du hittar HÄR.

Mer om hur du kan variera och anpassa strukturer hittar du i avsnitt 78.

“Gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan utföras för olika syften, med olika mål och på olika sätt. Gemensamt för dem är att alla ska behövas, att alla ska kunna delta, att alla ska känna sig accepterade och att det ska vara en positiv och rolig upplevelse.” Gruppstärkande ledarskap, s. 25

En del lekar och aktiviteter vi gör i skolan har elimineringsmoment, där man åker ut om man gör fel. En del lekar och aktiviteter går ut på att en person eller en grupp vinner och de andra förlorar. Om det sker ofta - om elever ofta åker ut, elimineras, förlorar - kan det skapa klyftor mellan elever. Det kan skapa roller och negativa förväntningar. Tävlan har sin plats. Men ibland kan jag vända upp och ner på tävlingsmoment och istället skapa en samarbetande aktivitet. Jag behöver också stötta elever att hantera känslorna som kommer med att vinna och förlora. I detta avsnitt undersöker vi hur!

Mer hittar du i boken “Gruppstärkande ledarskap”, den tredje boken i temat “Bygga en undervisningsgemenskap” i serien Lärarpraxis som ges ut av Studentlitteratur.

De kooperativa strukturerna är ett stöd, ett hjälpmedel för oss lärare, när vi skapar interaktioner mellan elever. Du måste inte följa en struktur precis som det står. Du kan förändra och göra om, lägga till och ta bort. Du kan slå ihop flera strukturer och du kan hitta på helt egna. Du behöver anpassa strukturerna till din elevgrupp och det innehåll ni jobbar med. För det viktiga är inte vilken struktur du gör, vad du kallar den eller att du gör den på ett visst sätt. Det viktiga är elevernas lärande. I det här avsnittet vill jag visa hur man kan förändra och anpassa en struktur, med förhoppningen att du ska kunna tänka på liknande sätt med andra strukturer också. Häng med!

Mer om att utveckla strukturer hittar du i avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!

Varför skriver våra elever? Vem läser deras texter? Hur påverkar syfte och mottagare elevers motivation och skrivutveckling?

Skrivande i skolan kan inte bara vara en skoluppgift, något att träna, något att få betyg i. En del av skrivandet behöver vara på riktigt.

Att någon annan får läsa eller höra det jag har skrivit gör att skrivandet blir meningsfullt. Det blir på riktigt. Det spelar roll för någon annan, och det gör att jag anstränger mig mer, att jag orkar, att jag försöker, att jag förbättrar min text och utvecklar mitt skrivande.

Vem kan bli mottagare för dina elevers texter? Hur kan dina elevers skrivande bli mer meningsfullt? Det undersöker vi i detta avsnitt!

Jag hade en hel del utmaningar med raster när jag jobbade i klass. Jag hade elever som inte ville gå ut, elever som inte visste vad de skulle göra, elever som inte hade så många vänner, elever som hamnade i konflikter, elever som kom in efter rasten och var ledsna, arga, frustrerade, där jag ofta behövde ta lektionstid för att reda ut och ge stöd. Jag har funderat mycket på hur jag kan stötta elever kring rasten, även de gånger jag själv inte är där ute med dem. I det här avsnittet ger jag tips på hur vi gör eleverna redo för rast!

Det finns fortfarande en föreställning om att ett tyst klassrum är ett lärande klassrum. Men lärande behöver få låta. Det innebär dock inte att det behöver vara jobbigt. Med hjälp av små ledarskapshandlingar kan vi över tid stötta eleverna att hitta en bra ljudnivå som fungerar för alla, och som gör att vi hör varandra men inte stör varandra. Häng med!

Det är viktigt att vi lärare får utvecklas i vår profession. Det är viktigt att ha tillgång till kvalitativ fortbildning, att få dela erfarenheter, att få utvecklas och utmanas tillsammans med andra. Vi kan läsa oss till en hel del, och testa själva. Vi måste inte gå kurs för att lära oss nytt. Men ibland kan det vara bra. Ibland kan det ge mycket. Oavsett hur vi gör, så behöver vi få utvecklas. Hur gör du?

För att kunna lära sig ett nytt språk behöver elever få stort talutrymme på språklektionerna. Det ska inte vara uppstyltat, konstlat, en gång då och då för att visa att vi kan, enbart för att träna muntlig förmåga eller för att bli bedömda. Samtalen behöver ske ofta, hela tiden, som en naturlig del av undervisningen. I detta avsnitt ger jag tips på kooperativa strukturer jag gillar att använda i engelskundervisningen, som också passar bra för undervisning i moderna språk.

I den här podden tänker jag högt. Jag delar tankar och tips, funderar kring metoder och förhållningssätt. Men jag har inte tänkt klart. Jag har inte de rätta svaren. Och jag tror det är viktigt. Vi måste inte ha tänkt klart innan vi delar med oss av vad vi tänker. Vi måste kunna pröva ofärdiga tankar och låta dem växa med hjälp av människor runt omkring. I det här avsnittet funderar jag kring hur vi i skolan kan skapa plats för elever att lyfta ofärdiga tankar och tänka tillsammans.

För en del elever känns allt samarbete onödigt. De vill hellre jobba själva hela tiden. De känner att de redan kan, att det går snabbare och enklare om de bara gör själva, att de andra bara är i vägen. Att en elev hellre vill jobba själv handlar ofta om att de inte känner att samarbete och samtal ger något, att det inte bidrar till deras lärande. Hur kan vi skapa en situation där alla eleverna känner att de går ifrån samarbetet som vinnare? Vad kan vi lärare tänka på? I detta avsnitt ska vi titta på några strategier för hur vi kan hantera detta. Häng med!

Mer om frågan vi ställer hittar du i avsnitt 53: Som vi frågar får vi svar

Strukturer från avsnittet:

Mina ord dina ord

En för alla, alla för en

Karusellen

Berätta mera

Visa!

Har du hört elever utbrista “jag vet inte vad jag ska skriva” eller haft elever som sitter och stirrar på pappret framför sig utan att komma igång? Det har jag. I detta avsnitt vill jag ge några konkreta exempel på hur vi kan använda kooperativt lärande för att stötta elever inför enskilt skrivande, där de blir resurser för varandra och du som lärare räcker till bättre. Häng med!

Strukturerna jag pratar om kan du läsa om på www.kooperativt.com/strukturer

Måste vi sitta i fyrgrupper för att jobba med kooperativt lärande?

Möbleringen kan underlätta eller försvåra samarbete, men det finns inte ett sätt som alltid är bäst. Det är inte exakt hur du gör som är det viktiga - utan att du vet hur du gör så att det är enkelt för dig och eleverna. Det ska inte ta 10 minuter att flytta runt och hitta samtalspartnern för en minuts samtal. Det behöver gå snabbt och smidigt. 

Vad fungerar bäst i lokalen vi är i? Vad är smidigast? Hur kan jag göra så att när jag säger “samtala” eller “samarbeta” så vet eleverna direkt vem de vänder sig mot och var de ska vara?

I detta avsnitt funderar vi på hur vi kan möblera för samarbete och tittar på några olika exempel. Häng med!

Mer om pedagogiken och enkla sätt att komma igång oavsett möblering och lokal hittar du bland annat i avsnitt 5: Samtal i klassrummet och avsnitt 6: De viktiga första minuterna.

Suckar, sura miner och elever som utbrister “Jag vill inte jobba med dig!”. Känner du igen dig?

Hur kan jag som lärare stötta elever att möta varandra positivt? I detta avsnitt får du konkreta tips! Häng med!

Mer stöd hittar du bland annat i avsnitt 4: Vikten av tack, avsnitt 7: Tänka positivt, avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetet och avsnitt 59: Hej på dig!

Snart är det dags för terminsstart. På vårterminens start kommer in i de vanlig lektionerna på en gång, vi tar vid där vi slutade, med de rutiner vi etablerat under hösten. Men det har varit paus och eleverna har varit ifrån varandra. Vi behöver därför hjälpa dem att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från lovet, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. I detta avsnitt ger jag tips på enkla aktiviteter som hjälper oss att få till en bra start. Häng med!

Mallar för “Hitta någon som” hittar du här: https://cooperative.coach/resurser/material/

Mall 1, 2 och 3 är för vintern och jullovet.

Mer kring att få till en bra start: Avsnitt 43 Dags för skolstart! och avsnitt 44 Jag heter Jennie, vad heter du?

Tänk att ett helt år har gått. Tack till alla som lyssnat på podden under året! Det är fantastiskt att se och höra hur ni inspireras och gör till ert eget. I detta korta avsnitt ser vi tillbaka på året som gått. 

Vilka avsnitt minns du? Vilket står ut för dig? Vilka teman vill du lyssna på nästa år? Vad vill du ha stöd kring? Berätta!

instagram cooperativecoach

instagram det ringer in

Andra poddar jag varit med i:

“På tal om lärande” - med Patricia Diaz. Avsnitt 14

“Blixt belyser” - med Magnus Blixt.

Jag avslutar varje poddavsnitt med orden “Du gör skillnad”. Jag gör det av en anledning. När vi jobbar med människor så gör vi skillnad varje dag. Varje möte med en elev, varje blick, varje leende, varje ord, kan göra skillnad för en annan människa. Du gör skillnad för dina elever varje dag, även när det inte känns så. Och det vill jag att du ska komma ihåg. Nu i slutet av terminen är det dags att plocka fram de där små omätbara stunderna, de där guldstunderna, och sätta dem framför betyg, statistik och dokumentation. Häng med!

Förändring tar tid. När vi vill stötta kollegor att utveckla undervisning, när vi vill inspirera och uppmuntra, så behöver vi komma ihåg det. Vi kan uppmuntra och inspirera, men inte tvinga eller stressa fram förändring. Det första steget är att väcka intresse, skapa nyfikenhet inför det nya. I detta avsnitt ger jag konkreta tips på hur vi kan göra det. Häng med!

Fler avsnitt om att förändra undervisning: 

Avsnitt 3: Varför gör vi som vi gör? 

Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår.

Avsnitt 34: Gör det till ditt eget.

Enkla avsnitt för kollegor att börja lyssna på, eller att lyssna på tillsammans, testa och planera: Avsnitt 5 Samtal i klassrummet och Avsnitt 6 De viktiga första minuterna.

Boktips för att stötta kollegor: Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap

Så många gånger har jag uppgivet suckat när elever kommit till mig och sagt att de bråkat igen. Så många gånger har jag sagt “men snälla, sluta bråka nu!” när samma elever återigen hamnar i konflikt. Min irritation, hur förståelig den än är, har inte hjälpt. Snarare har det gjort det värre. Hur kan vi göra istället? I det här avsnittet pratar jag om att möta konflikter med nyfikenhet och värme.

Vad är kooperativt lärande egentligen? Varför jobbar fler och fler lärare i Sverige med det? Är det värt att lära sig om eller är det en fluga som snart försvinner?

I det här avsnittet vill jag ge dig en snabb bild av vad kooperativt lärande är, varför det används, vad det kan leda till och hur det kan se ut i ett klassrum eller en verksamhet. Häng med!

Mer om enkla sätt att komma igång hittar du i avsnitt 5: Samtal i klassrummet, avsnitt 6: De viktiga första minuterna, avsnitt 10: Epa - enskilt, par, alla och avsnitt 52: Axelkompisar - Vad är det?

Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet

Läs mer på www.kooperativt.com och på www.cooperative.coach 

En utmaning jag hade när jag började jobba med kooperativt lärande var att jag hade många elever med starka viljor. Elever som ville göra på sitt sätt, som ville få sin vilja igenom och som hade svårt att kompromissa och ta in andras tankar. Jag kan inte bara förvänta mig att elever ska kunna lyssna in varandra och komma överens, och sen bli irriterad när det oundvikligen blir konflikter. Jag behöver ge dem verktyg och strategier, och se till att de får möjlighet att träna upp sin samarbetsförmåga över tid. I det här avsnittet ger jag konkreta tips för hur du kan göra.

När jag började arbeta med kooperativt lärande tog det en hel del tankeverksamhet och planering för att få till det, vilket i stressiga stunder kunde göra att jag föll tillbaka i gamla hjulspår och sköt samarbetet på framtiden. Det tar tid att lära sig nya saker, och i början kräver det mer av oss. Men målet är ju att detta nya så småningom ska bli en del av oss själva, att det ska införlivas i vår lärarroll och integreras med alla andra didaktiska verktyg vi har. Detta är en långsiktig process. I det här avsnittet vill jag fokusera på hur vi kan underlätta planeringen och få in samarbete som ett återkommande inslag i undervisningen.

Mer på samma tema hittar du i avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår, avsnitt 34: gör det till ditt eget, och avsnitt 38: Jag vill göra så mycket! 

Det är viktigt att hälsa och bli hälsad på. Det är viktigt att få bli sedd och erkänd när man kliver in i klassrummet, i korridoren eller på skolgården. Att se varandra skapar må bra-känslor, att titta någon i ögonen, att höra sitt namn - det skapar närhet och bygger gemenskap.

Det räcker inte att vi säger att elever ska hälsa på varandra, eller att vi blir irriterade på att de hälsar negativt eller inte hälsar alls. Vi måste agera som goda förebilder och skapa goda förutsättningar för dem att lyckas, även kring så enkla saker som att hälsa. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan skapa goda hälsningsrutiner för dina elever. Häng med!

När vi förändrar undervisning så gör vi det av en anledning. Vi har ett mål, ett syfte. Vi vill se effekter. När jag började jobba med kooperativt lärande så påverkade det både mig och eleverna. Och jag får höra så många fina berättelser om hur ert arbete med kooperativt lärande påverkar eleverna, lärarna och skolan. I detta avsnitt vill jag dela några av de berättelserna. 

Hur har kooperativt lärande påverkat dig? Berätta gärna i facebookgruppen Kooperativt lärande, skriv till mig på instagram cooperativecoach eller maila mig på jennie@cooperative.coach

Ibland krånglar vi till det i onödan och gör det svårt för oss själva. Vi tänker att vi behöver färdiga mallar, gärna snygga och färgglada, för varje aktivitet. Och ibland kan detta stärka lärandet, och vara skönt att använda. Men ibland kan det vara bra att skala av och förenkla, med fokus på lärandet - inte dokumentationen. Jag vill i detta avsnitt gå in lite djupare kring ett verktyg som kan användas på så många olika sätt, och som kräver noll eller väldigt lite förberedelse: det vita A4-pappret. Häng med!

Mer stöd hittar du i avsnitt 31.

Demokratiskt deltagande kräver träning. Att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd kräver träning i det lilla först. Elevinflytande och demokratisk delaktighet är mer än klassrådet; det behöver praktiseras varje dag, integrerat i undervisningen. Det är inte något utanför, något extra, utan något vardagligt och grundläggande. Jag kan varje dag, varje lektion, se till att elevernas röster hörs och att de känner att skolan är deras. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan skapa en demokratisk undervisning och öka elevinflytandet - varje dag.

Praktiskt stöd för att öka elevernas talutrymme: Avsnitt 5 och 6

Mer kring frågorna vi ställer: Avsnitt 53

Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.

Många saker påverkar elevers tänkande. I detta avsnitt fokuserar vi på en av dem - tanketiden. I skolan ska det ofta gå snabbt. Jag ställer en fråga, någon räcker upp handen, och innan alla har hunnit tänka efter har ett svar getts. En del elever kanske inte ens har hört att jag ställt en fråga. Detta påverkar lärandet och elevernas upplevelse av skolan. Jag som lärare kan med ganska enkla medel förändra detta. Jag kan stötta elevernas tänkande, och genom det påverka hur samtalen och lärandet blir. Hur kan då vi göra? Häng med!

Mer hittar du i avsnitt 5, 10, 50 och 53.

Läs mer i kapitel 6 i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.

Ibland tar vi lärare för givet att elever känner varandra bara för att de går i samma klass. Jag har själv gjort det, och senare upptäckt att detta inte var sant för alla elever. Elevers relationer till varandra i klassrummet påverkar inte bara deras mående utan också deras lärande; vi kan inte undervisa elever effektivt om de inte känner sig trygga med varandra. Det är därför viktigt att läraren arbetar relationsbyggande samtidigt som eleverna lär sig kunskaper. I detta avsnitt ger jag några tips på hur vi kan se till att eleverna har koll på varandra och kan lära bra tillsammans.

Forskning om hur lärares relationskompetens är lika viktig som ämneskunskapen nämner jag också i avsnitt 24 och 42.

Mer stöd kring att stärka relationer samtidigt som vi lär oss kunskaper hittar du bland annat i avsnitt 5, 6, 13, 16 och 27. Mer om axelkompisar hittar du i avsnitt 52.

Lärare ställer många frågor till eleverna under en skoldag. De frågor vi ställer påverkar hur eleverna tänker och samtalar. Genom de frågor vi ställer till eleverna signalerar vi vad vi förväntar oss av dem, och det formar både hur de tänker och hur de svarar.  Ibland påverkar frågorna på ett sätt som vi inte menar, och vi behöver därför undersöka frågorna vi ställer och reflektera kring varför vi gör som vi gör. I detta avsnitt reflekterar jag kring detta, och ger stöd kring hur vi kan variera frågorna vi ställer. Häng med!

Mer kring samtal: avsnitt 5.

Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Axelkompisar är en kooperativ strategi som har blivit väldigt spridd i skolsverige. Så spridd att en del inte vet att det är kooperativt lärande de jobbar med! Det har blivit en egen grej som lever sitt eget liv. Men det kan vara bra att veta varifrån det kommer och varför vi gör som vi gör. Ibland kan det bli så att pedagogiska förhållningssätt i praktiken bantas ner till en liten metoddel, som när formativ bedömning blir glasspinnar eller kooperativt lärande blir en EPA varje torsdag. Det är viktigt att se helheten bakom de små metoddelarna, och teorierna bakom strategierna, så att vi är medvetna om varför vi gör som vi gör och kan stötta eleverna på bästa sätt, och också få de goda effekter som vi förväntar oss. Jag vill därför prata lite mer om axelkompisar i det här avsnittet. Häng med!

Mer stöd kring samarbete hittar du tex i avsnitt 5, 6, 22, 27, 38.

Jag tyckte inte om att skriva bokrecensioner när jag gick i skolan. Det kändes onödigt, konstlat, som ett måste när jag redan var klar med berättelsen, upplevelsen och känslorna. Syftet var ofta att visa att jag läst boken, eller bevisa att jag läst boken. Som vuxen vill jag dela med mig av en läsupplevelse för att en bok har gripit tag i mig, för att den betytt något. Hur kan vi använda detta i undervisningen? Hur kan vi ta vara på känslorna eleverna har efter att de har läst en bok? Hur kan vi skapa engagemang och nyfikenhet kring böckerna vi läst? Hur kan vi få eleverna att vilja berätta och skriva om sina läsupplevelser? Häng med och lyssna!

Mer kring att dela läsupplevelser och stärka läsengagemang hittar du i avsnitt 48 och 49.

Orden vi använder formar verkligheten. De påverkar inte bara hur vi ser på världen, utan också hur vi handlar i den. Under de senaste veckorna har jag funderat en hel del över detta, särskilt när det gäller samtal, rätten att bli hörd och vad det egentligen innebär att vara delaktig i en demokrati. Om jag ställer mig själv frågan 'Hur får jag alla elever att prata i klassrummet?', kan det leda till något helt annat än om jag istället frågar: 'Hur får jag alla elever att vilja och våga prata i klassrummet?' En liten förändring i ordval, som kan påverka både hur vi tänker och hur vi agerar. Häng med och lyssna!

Mer kring demokratiska samtal hittar du i avsnitt 5, 6, och 39.

Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan