Explorez tous les épisodes du podcast De Övergivnas Armé Spelar Rollspel

Verolyn har stött på en trollkona som verkar ovanligt vältalig och vetgirig för att vara ett troll. Men så dyker monsterhataren Groddy upp och hotar att krascha kalaset!

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Efter Mîms festande på jätte...delar så börjar det lugna ned sig lite och vi närmar oss något som skulle kunna vara något slags momentum.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Perrywick försöker få igång Rosa till att leta skatter och drämmer till henne med stridsgisslet. Detta visar sig vara ett stort misstag som lockar till sig en stor jätte (de brukar vara stora). Men den nedgörs snabbt och äventyrarna är redo för att gå vidare. Det blir i alla fall någon form av framåtrörelse, men mest kaos.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

7 månader efter första sittningen fortsätter vi ungefär där vi slutade i förra avsnittet; tillsammans med Jonas Gårdell och Mark Livgott, som sprider lögner om tidernars största äventyrare, och där Mim precis ska ta till ton.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Äventyrarna har precis överlevt en drabbning med en jättespindel när nästa uppenbara hot dyker upp- den tunga doften av gluten. Perrywick är genast på tårna när de ser ett sällskap i skogen som grillar och sjunger glatt.

Här någonstans har glöggen börjat bita rejält, så det är inte helt fokuserat om vi säger så.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Bergsdropp och gripägg är vad som nöden just nu kräver, eller rättare sagt vad nattfolkskopporna kräver. Mim verkar ha klarat sig undan Vagnhilds raseri för den här gången.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Mîm visar symptom på NF-Pox och Infirmum Expirivit som man endast kan dra på sig efter intimt umgänge med nattfolk eller odöda. För att lägga fram det på ett finare sätt för Vagnhild så river han av plåstret med hjälp av en av sina greatest hits: Ma-la-la-la-Dûk. Hur det kommer att tas emot får ni höra här.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Vi spelar ett äventyr skrivet av en av våra lyssnare, Torbern Klason; Världens längsta dvärg har drabbats av något mystiskt och våra äventyrare måste ta tag i saken.

Äventyret spelades in vid våran årliga julfest 2024 så det blir lite mer galet än vanligt och saxen har inte tagit mycket, så känsliga lyssnare varnas.

Intro/Outro:

Gates of Glory by Alexander Nakarada | https://www.serpentsoundstudios.com Music promoted by https://www.free-stock-music.com Creative Commons / Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Så var vi framme vid sista delen av Drakborgen där Visu precis hugger Skarg, som har snott spiran, i ryggen. Samtidigt så sänker sig solen i världen utanför medans facklorna i borgen lyser svagare och svagare. Ska de hinna ut i tid, eller kommer osämjan inom gruppen att grusa allt?

Vi tackar för oss och ett särskilt stort tack till Magnus som ledde oss igenom borgen och Benjamin Jöngren som tog emot och guidade oss vilsna norrbottenssjälar. Och såklart ett stort tack till alla andra eldsjälar som gör poddrummet möjligt.

Riddar Garg har hjältemodigt gått emellan Erik Eldhjärta och Visu för att skydda den korkade lilla dvärgen. Ungefär samtidigt fick vargmannen Wyld vittring på något i hålet i väggen och... splittade partyt! (Vilken skräll) Vad som händer sen får ni höra i detta, lite kortare, avsnitt.

Den eldbollsälskande Rutger har precis kastat "en enkel eldboll" mot jättespindeln som slukas i flammor. Hittills verkar Drakborgen verkar vara en walk in the park, eller som vi säger i norrbotten: int' nå å hetsa upp sig över. Men det kanske Magnus har planer på att ändra i dagens avsnitt? Den som (över)lever får se. 

Vi fortsätter där vi slutade, på Gothcon, i Drakkborgen med en Vyld som splittat partyt medans de andra desperat slåss mot ett argt troll. Mitt i kalabaliken hör Visu hasandet från skelettet som de stötte på tidigare i borgen. Aj aj aj....

Armén begav sig 120 mil från de Norrbottniska skogarna, ända ned till självaste Göteborg där vi spelade in Drakborgen med självaste Magnus Seter som spelledare. Ingen vet om han har återhämtat sig ännu eller om han är ärrad för livet. Här är i alla fall första avsnittet där vi ger oss i kast med den oförlåtande Drakborgens fällbeströdda salar.

Äventyret är avklarat och vi tar oss lite tid att prata om upplevelsen, saker gjorda och saker missade samt vad som komma skall. Ett litet eftersnack helt enkelt!

Vårat sällskap har tagit sig ut från Skymningsros med den vita formelboken efter de lyckats oskadliggöra Siratsia och hennes planer för ett paradis på jorden. De begraver resterna av Cerathlon och repar mod inför den kommande uppgiften. Att förstöra formelboken

Vårat sällskap är innefattade i en strid mot Siratsia. Flera i sällskapet ligger utslagna när Vrash med ett mäktigt hugg får Siratsia på fall. Samtidigt som den dödligt sårade Cerathlon hugger Siratsia i huvudet med ett uppbådande av sina sista krafter och segern är vunnen

Siratsia hävdar att hon inte har onda avsikter men våra tappra vänner tror inte på henne och strid utbryter. Siratsia skyddas av en magisk barriär och när Cerathlon går till anfall träffas han av en kraftig energistråle som bränner ett dödande sår i hans kropp

Vårat sällskap har äntligen funnit Siratsia men mötet blir lite annorlunda än vad de väntat sig. Siratsia hävdar att hon inte alls är särskilt ond och att hon ämnar skapa ett paradis fritt från ondska. Till slut drar sällskapet vapen och Siratsia suckar uppgivet till svar.

Vårat sällskap har hamnat i en värld som känns konstlad samtidigt som vissa av dem drabbas av minnesförlust och blir trädkramare. De följer en vacker melodi tills de kommer till ett hav där en man sitter och spelar flöjt. Han sjunger en sång innan han bokstavligen går upp i rök

Vårat sällskap söker efter Siratsia i Skymningsros kärntorn. Men de hamnar på något konstigt sätt i en skog där Magnis, Vrash och Cerathlon plötsligt börjar bete sig underligt och frånvarande. Chak klappar till Cerathlon på kinden och denne vänder sig frågande mot honom

Vårat sällskap har förstört en vit bok med guldinlägg med hjälp av drakens eldkvast men är lite rådvilla vart de ska ta vägen härnäst. Vrash hittar två flaskor med dödskalle-etikett som Chak starkt misstänker är helande elixir…

Vårat sällskap strävar efter att förstöra en vit bok som de misstänker är Siratsias genom att låta en drake blåsa sin eldkvast på den. Första försöket misslyckas och Vrash tar tillfället i akt att i smyg läsa i boken ännu en gång

Vårat tappra sällskap har funnit en vit bok med guldinlägg som verkar vilja bli läst. Chak, Vrash och Cerathlon faller för frestelsen, men till skillnad från de två förstnämnda som påverkas positivt så drabbas Cerathlon av en förbannelse

Uppåt i Skymningsros huvudtorn bär färden och i ett lyxigt sovrum finner Vrash ett udda handtag fast på en fyrkantig reliefbit. Magnis misstänker att det är den saknade biten till pusseldörren på tornets bottenplan

Vårat sällskap har tagit sig upp i Skymningsros huvudtorn där de stöter på pusseldörrar och trappfällor men när de kommer till en våning bestående av kök och matsal så stöter de kanske på det mest konstiga hittills… ett par talande och svävande handskar.

Vårat sällskap har lyckats ta sig upp genom hålet i taket i fontänsalen genom vattenstrålen tack vare fummel, kallsup och inmundigande av fontänens vatten samtidigt som de stod i fontänen. Nu har de lyckats ta sig till en helt ny del av Skymingsros…

Vårat sällskap har lyckats hitta en stor konstig svampformad pelare i ett rum gömt bakom tronen i tronsalen. I rummet finns även fyra låsta dörrar. Cerathlon fattar sina dyrkar men lyckas med konststycket att fumla i sin iver att visa sin duglighet…

Vårat sällskap vandrar runt i Skymningsros salar och korridorer och försöker komma underfund med hur de ska finna Siratsia. De söker och söker och försöker och försöker men mången dörr förblir oöppnad. Men så plötsligt finner de en lönndörr! Kan detta var det genombrott de väntat på?

Vårat sällskap försöker komma underfund med Skymningsros hemligheter då Chak attackeras av en stor vit örn och när resten av sällskapet slutit upp och striden är ett faktum så bestämmer sig Magnis för att det är dags att börja fumla.  

Den vita pantern verkar vara oskadliggjord och vårat sällskap har samlats vid den gyllene portal som avgränsar Skymningsros entréhall från resten av slottet för att försöka få in sina vapen utan att de hettas upp. Vrash har vänt sig till To Fotino med en bön om hjälp…

Delar av vårat sällskap har tampats med den vita pantern i fontänsalen och kommit till korta. Vrash har lagt benen på ryggen och flyr mot entréhallen men knuffas ner för trappan när pantern råkar springa in i honom. Han landar hårt men reser sig upp och fortsätter att springa… 

Den vita pantern har förödmjukat vårat sällskap i strid för att sedan försvinna genom golvet. Cerathlon och Chak har lämnat resten av gruppen och möts i fontänsalen. När Chak springer ner mot källaren möter han pantern i trappan ner till entréhallen

Vårat sällskap har blivit överraskade av en stor vit panter som blixtsnabbt går till attack. Alla är obeväpnade förutom Vrash som plockat med sig en köttyxa från Skymingsros kök. Men det hjälper föga när rovdjuret sänker sina klor i hans ena ben  

Genom en hel del otur och ett klämskadat skrev så har vårat sällskap, genom att byta huvuden på två resliga statyer, lyckats öppna en stor marmorport vid toppen av en trappa där en ny del av Skymningsros blottlägger sig

Vårat sällskap vandrar runt och utforskar det till synes övergivna Skymningsros men stöter först på stora tassavtryck i dammet på golvet och ett tag senare så hör Morax ljud av något som rör sig i mörkret…

Vårat sällskap har lyckats lokalisera och tagit sig in i det mystiska och till synes övergivna palatset Skymningsros, i princip obeväpnade. När de passerar en av salarna lägger de plötsligt märke till fotspår i dammet på golvet. Fotspår från stora tassar

Vårat sällskap hart tagit sig till de Eldsprutande drakarnas vidder och sent en kväll, mitt i ett regn- och åskoväder, står plötsligt ett mäktigt och förunderligt palats framför dem.  Som sprunget ur jorden. Skymningsros!

Vårat sällskap är på färd över Barbias vindpinade slättlandskap med siktet inställt på De eldsprutande drakarnas vidder i hopp om att finna och stoppa Siratsia i tid. Men de är förföljda. Hack i häl kommer en beriden trupp av kejsar Yddris soldater

Vårat sällskap har begett sig ut på vandring mot De eldsprutande drakarnas vidder för att finna Siratsia men när de stöter på en mindre trupp beridna kejserliga soldater så sätter deras envisa påtryckningar dem i klistret och strid uppstår

Efter att ha återbördat Östanvindens månsten på sin plats vid kristallpelarens fot i det skövlade Fadarims tempel så styr vårat sällskap kosan mot De eldsprutande drakarnas vidder fast beslutna att försöka finna Siratsia…

Vårat sällskap har åter tagit sig till Fadarims tempel för att återbörda Östanvindens månsten. Ett till synes tomt och övergivet tempel som på utsidan bär märken och skador från svartfolkshärens framfart. Vad kommer de att finna där inne?

Vårat sällskap har inlett sin vandring ner från Östanberget. För vissa går det bättre än andra och de blir snabbt utspridda utmed den smala bergsstigen. Morax som går sist faller i ett oaktsamt ögonblick och slås medvetslös mot de hårda klipporna.

Vårat sällskap befinner sig i Fadarims grav där Magnis med hjälp av Vindsystrarna har lyckats tvinga bort ett illasinnat åskmoln och med hjälp av vindarna dragit ner Östanvindens månsten från sin högt belägna viloplats.

Vårat sällskap har tagit sig in i Fadarims grav som ligger på Östanbergets snötäckta topp. Där finner de en gammal kvinna innesluten i ett rätblock av kristall med en svävande blå sten 30 meter ovanför sig. Då plötsligt slår en blixt ner i Cerathlon…

Ode till Drak-Berit

Stilla natt, fruktade natt! Allt var skit. Stjärnan vit. Ty alla planeter i linje stod, Flickebarnet föddes dränkt ut i blod. Med röka och dryckjom hon blev beströdd, En grogghagga till folket var född.

Stor och rund,  långt ifrån sund Hennes uppväxt kantad av strid, dricka, röka, en smula morbid. Drak-Berit till världen var kommen,  Oss var en drakkejsarinna född.

Mer högrest än någon karl, Och till vreden var hon snar Se där stod hon, stark och klar, Drak-Berit, helt underbar!

Stilla natt, fruktade natt! Drakarna flyr, legenderna gryr. Drak-Berit för världen står, Hennes storhet vi nu fastslår. Drak-Berit till världen ÄR kommen,  Oss är en drakkejsarinna född.

Yxan hängandes vid höften Sejdeln fylld och lyftad högt. Tal om strider och löften, Dagens första pipa är rökt

Mer högrest än någon karl, Och till vreden var hon snar Se där stod hon, stark och klar, Drak-Berit, helt underbar!

Mer högrest än någon karl, Och till vreden var hon snar Se där stod hon, stark och klar, Drak-Berit, helt underbar!

Drak-Berit, helt underbar!

Vårat sällskap har träffat den smått säregna trollkarlen Tyclofon och av denna fått en stav som kanske kan hjälpa dem finna Siratsia. Tyclofon har även berättat vart Östanvindens månsten finns och har med hjälp av sin virvelvind fört sällskapet dit

Vårat sällskap har stött på ett ovanligt spår i Barbias mylla och när de följer det står det snart öga mot öga med en stor virvelstorm som de en efter en sugs upp i. När luftfärden upphör befinner de sig uppe bland höga moln som verkar bära dem alla, förutom den stackars Vrash…

Vårat sällskap har långsamt förflyttat sig över Barbias slättland åt öster följandes Magnis vägledning då de plötsligt stöter på ett märkligt spår som rivit upp ett brett sår i landskapet. Något stort har farit fram här med stor kraft och lämnat trasig vegetation i sitt kölvatten

Vårat sällskap har lämnat El-Glamor bakom sig men är i desperat behov av förnödenheter. Vid en kulle lyckas de skrämma fram en stor mängd vildkaniner ur sina hålor och ett försök till att införskaffa mat uppstår. Då förändras Morax plötsligt märkbart

Efter att vårat sällskap tagit sig ut från graven under ruinerna av El-Glamor med livet i behåll, men gravt själatrötta, försöker de försegla ingången till graven under en redig hög med sten och lägger sig slutligen för att få lite välbehövlig vila.